Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Har hovrätten klarlagt förutsätt
ningarna för virtuell Är förutsättningarna för virtuell slutförhandling i skiljeförfaranden mot parts bestridande nu klarlagda? Nja, på sin höjd, anser advokat Hanna Larsson, som kommenterar Svea hovrätts dom den 30 juni i mål nr T 7158-20. F 1 Se bl.a. Edlund, Om virtuell förhandling – en replik, SvJT 2021 s. 401; Löf, Remembrance of Things Past – a reply to Stefan Lindskog’s argument that only a traditional hearing is a hearing in arbitration, SvJT 2021 s. 406. 2 Lindskog, Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande, SvJT 2021 s. 293. 3 Rapporten, och samtliga nationella rapporter, finns tillgängliga på arbitration.icca. org. 4 Notera att begreppet lex arbitri används i rapporten i betydelsen ”den lag som är specifikt tillämplig på skiljeförfaranden”. 44 rågan om virtuell förhandling i skiljeförfarande har, i covid-19-pandemins spår, varit föremål för debatt. Förespråkarna för virtuell förhandling understryker de kostnads- och effektivitetsvinster som virtuella förhandlingar medför, att den tekniska utvecklingen innebär att kommunikationen under ett virtuellt förfarande är likvärdig, eller till och med bättre, än under en fysisk förhandling och att rättssäkerheten därför inte eftersätts.1 Mot detta har bland annat anförts att en fysisk förhandling och en virtuell förhandling inte har samma funktion och att det noga bör övervägas om virtuell förhandling ska anses utgöra en muntlig förhandling.2 Frågan om skiljenämnds rätt att mot parts bestridande hålla en virtuell slutförhandling var föremål för prövning i Svea hovrätts mål nr T 7158-20 mellan ICA Sverige AB (”ICA”) och Bergsala SDA AB (”Bergsala”). Dom meddelades den 30 juni 2022 och vann laga kraft den 28 juli 2022. Vilken räckvidd har avgörandet nu när samhället gått tillbaka till det normala? Besvarar hovrättens dom frågan om virtuell förhandling är möjlig mot parts bestridande ur ett allmänt perspektiv, eller är domens betydelse begränsad till de extrePRESENTATION Hanna Larsson är advokat sedan 2003 och arbetar med kommersiell tvistlösning i Advokatfirman Sture Larsson AB i Stockholm. Hon är även verksam som skiljedomare och som föreläsare i avtals- och processrätt. Hanna Larsson ingår i tidskriften Advokatens redaktionsråd. ma förhållanden som rådde under covid-19-pandemin? I maj 2022 publicerade International Council for Commercial Arbitration (ICCA) en rapport rubricerad ”Does a Right to a Physical Hearing Exist in International Arbitration?”.3 Rapporten utgörs av en sammanställning av svar på enkätfrågor som avgivits av sammanlagt 78 jurisdiktioner, däribland Sverige. Jag har valt att analysera hovrättens avgörande med utgångspunkt i några av de nio enkätfrågor som besvaras i rapporten. Rapporten avser förvisso internationella skiljeförfaranden men frågorna är av intresse även från ett nationellt perspektiv. de fyra första enkätfrågorna var: 1. Does the lex arbitri4 of your jurisdiction expressly provide for a right to a physical hearing in arbitration? If so, what are its requirements (e.g., can witness testimony be given remotely, etc.)? 2. If not, can a right to a physical hearing in arbitration be inferred or excluded by way of interpretation of other procedural rules of your jurisdiction’s lex arbitri (e.g., a rule providing for the arbitration hearings to be “oral”; a rule allowing the tribunal to decide the case solely on the documents submitted by the parties)? 3. In case the lex arbitri does not offer a conclusive answer to the question whether a right to a physical hearing in arbitration exists or can be excluded, does your jurisdiction, either expressly or by inference, provide for a right to a physical hearing in the general rules of civil procedure? 4. If yes, does such right extend to arbitration? To what extent (e.g., does it also bar witness testimony from being given remotely)? Enkäten omfattade ytterligare fem frågor avseende parters rätt att förfoga över om fysisk förhandling ska hållas, skiljenämnds rätt att i strid med partsöverenskommelse besluta om virtuell förhandling, det nationella ogiltighets- och klanderförfarandet samt huruvida rätten till fysisk förhandling utgör del av nationell processuell ordre public. ADVOKATEN NR 8 • 2022 FOTO: PERNILLE TOFTE