Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK förhandling i skiljeförfarande?
OMSTÄNDIGHETERNA I KLANDERMÅLET Parterna i skiljeförfarandet var svenska. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) regler gällde för förfarandet. Omständigheterna i klandermålet i hovrätten, i de frågor som här är av intresse, var i korthet följande. ICA gjorde gällande att skiljedomen var ogiltig eftersom det sätt på vilket den tillkommit var uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen. ICA hävdade, i första hand, i. att skiljenämnden vägrat ICA en muntlig förhandling, ii. att det digitala förfarandet inte garanterade parternas rätt till likabehandling och iii. att principen om partsautonomi hade åsidosatts eftersom domstolens beslut att hålla en distansförhandling gav Bergsala en bättre ställning än ICA i skiljeförfarandet. I andra hand gjorde ICA gällande att skiljedomen skulle upphävas eftersom skiljenämndens beslut att hålla en virtuell förhandling stred mot partens rätt till muntlig förhandling enligt lagen om skiljeförfarande (LSF) 24 § och rätten till förhandling enligt 32 § i SCC:s regler. Regleringarna innebar, enligt ICA, att förhandlingen ska vara fysisk. I tillägg anfördes att, oberoende av rätten till muntlig förhandling, ADVOKATEN NR 8 • 2022 rätten till ett rättssäkert förfarande hade åsidosatts genom skiljenämndens beslut om att förhandlingen skulle vara virtuell. Bland annat anfördes att de reserestriktioner som gällde till följd av pandemin innebar att ICA inte kunde sammanträffa med vittnen och ombud. Detta medförde, enligt ICA, att talan inte kunde förberedas tillfredsställande och att den därför inte heller kunde genomföras på ett rättssäkert sätt. ICA anförde även att trovärdigheten hos förhörspersonerna i tvisten var av särskild betydelse och att den virtuella förhandlingen inte medgav adekvata förhör. Enligt ICA hade avsaknaden av fysiska förhör en sannolik inverkan på utgången i skiljeförfarandet eftersom skiljenämnden inte hade beaktat flera av förhören i skiljedomen. Bergsala motsatte sig ICA:s yrkanden och invände, i korthet, att tidplanen för skiljeförfarandet togs fram av parterna gemensamt och att Bergsala tvingats att acceptera en kraftig tidsförskjutning i förhållande till den sexmånadersfrist inom vilken skiljedomen enligt SCC-reglerna ska meddelas eftersom ICA inte preciserade sina yrkanden förr än i mars 2020. Bergsala invände även att en fysisk förhandling hade kunnat genomföras på ett säkert sätt med ICA närvarande och att skiljenämndens beslut att ställa in den fysiska förhandlingen enbart varit föranledd av ICA:s vägran att delta. Hovrätten konstaterade inledningsvis att begreppet muntlig förhandling inte definieras i LSF 24 § men att bestämmelsen, enligt förarbetena till LSF, ska tolkas mot bakgrund av rättegångsbalkens regler om parters rätt till huvudförhandling i domstol och rätten till rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Med hänvisning till LSF:s förarbeten konstaterade hovrätten även att frågan när en förhandling ska äga rum och hur den ska utformas faller inom skiljenämndens mandat att bestämma om parterna inte kan enas. Enligt RB 5:10 kan, under vissa förutsättningar, göras undantag från huvudregeln att förhandling ska vara fysisk. Med stöd av den bestämmelsen konstaterade hovrätten att rättegångsbalken inte föreskriver någon absolut rätt till fysisk närvaro vid förhandling och att LSF 24 § därför inte heller utesluter att en person som ska delta gör det genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Detsamma gäller, enligt hovrätten, för SCC:s regler. Mot denna bakgrund fann hovrätten att, om parterna inte kommit överens om annat, det ankommer på skiljeVILKEN RÄCKVIDD HAR AVGÖRANDET NU NÄR SAMHÄLLET GÅTT TILLBAKA TILL DET NORMALA? » 45