Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK FRÅGORNA Enligt LSF 24 § har par
t rätt till muntlig förhandling om part begär detta. Enligt SCC:s regler, som var avtalade i detta fall, har part rätt till förhandling. Part kan inte nekas förhandling även om motparten motsätter sig det försåvitt parterna inte avtalat om annat. Som framgår av det uttalande i förarbetena som hovrätten hänvisat till faller det inom skiljenämndens diskretionära befogenhet att besluta när förhandlingen ska hållas och hur förhandlingen ska utformas om parterna inte kan komma överens.5 Hur har då hovrätten bedömt innebörden av begreppet ”förhandling” i LSF och i SCC:s regler? Är en virtuell förhandling tillräcklig för att parts rätt till förhandling ska vara tillgodosedd? Med hänvisning till RB 5:10 fann hovrätten att rätten att vara fysiskt närvarande vid en förhandling inte är absolut. Hovrätten fann även att det ankommer på skiljenämnden att avgöra om förhandlingen ska hållas virtuellt eller med parterna fysiskt närvarande. En fysisk förhandling är således, enligt hovrätten, en fråga som rör förhandlingens närmare utformning som skiljenämnden får besluta om i avsaknad av gemensam partsinstruktion. Hovrätten har därmed kommit fram till att en virtuell förhandling är detsamma som en muntlig förhandling i LSF:s mening. Svaret på den första av de inledningsvis ställda frågorna är således nej. Någon uttrycklig rätt till fysisk förhandling existerar inte enligt LSF eller enligt SCC:s regler enligt hovrätten. Hovrätten har även funnit att en muntlig förhandling är detsamma som en virtuell dito. Om parterna inte är överens i frågan om fysisk eller virtuell förhandling ska hållas får skiljenämnden bestämma att virtuell förhandling ska hållas om det är lämpligt. Svaret på den andra frågan står att finna i den lämplighetsbedömning som hovrätten anvisat. Lämplighetsbedömningen ska, enligt hovrätten, göras på grundval av LSF 21 § och 24 § 1 meningen. En normavvägning ska göras där parts rätt att utföra talan (LSF 24 §) ställs mot behovet av en snabb och ändamålsenlig handläggning (LSF 21 §). Vilka omständigheter har då hovrätten ansett vara av relevans för lämplighetsbedömningen? Att förfarandet redan pågått under lång tid, och framför allt att risken för ytterligare tidsutdräkt inte kunde bedömas, har hovrätten fäst stort avseende vid. Detta indikerar att hovrätten är av uppfattningen att virtuell förhandling kan anses lämplig företrädesvis vid risk för sådana längre och oöverskådliga försening5 Prop. 1998/99:35, s. 110 och 111. » ADVOKATEN NR 8 • 2022 47