Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET Problematiska hemli
ga tvångsmedel en ny regering är på plats. Min förhoppning är att den kommande mandatperioden kommer att präglas av engagemang och förståelse för rättsstatens principer. Den senaste tidens kriminalpolitiska debatt har haft ett alltför entydigt fokus på effektiv brottsbekämpning, på bekostnad av rättssäkerhet och grundläggande frioch rättigheter. Rättstrygghet och rättssäkerhet måste inte alltid stå i motsatsförhållande till varandra, även om det i debatten ofta låter så. Därför behövs ökad kunskap och förståelse för vilka fri- och rättigheter vi gör avkall på vid ökad repressiv lagstiftning, och vad det kan få för konsekvenser. När gränserna väl har flyttats är det svårt att vrida klockan tillbaka. En tydlig förskjutning som redan har skett ningen kommer också i tydlig dager i Tidöavtalet, som regeringen och dess samarbetsparti nyligen har presenterat. Där föreslås bland annat utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel, det vill säga hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte, även mot personer som inte misstänks för brott. Ett problem med hemlig övervakning, särskilt mot NÄR är synen på hemlig övervakning. Sverige har under många år blivit kritiserat för lagstiftningen på övervakningsområdet. Kritiken har bland annat handlat om att den inte fullt ut står i överensstämmelse med Europakonventionen och dess fri- och rättighetskatalog. Redan år 2008 lämnade Centrum för rättvisa (där nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer då var chef) in ett klagomål till Europadomstolen avseende den signalspaning som bedrivs av Försvarets radioanstalt, FRA. I maj 2021 meddelade Europadomstolen dom och fann att den svenska lagstiftningen strider mot artikel 8 i Europakonventionen. Enligt domen uppfyller Sveriges lagstiftning i huvudsakliga delar kravet på att vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle, men garantierna för rättssäkerhet är otillräckliga. Bland annat saknas det en effektiv GRÄNSERNA VÄL HAR FLYTTATS ÄR DET SVÅRT ATT VRIDA KLOCKAN TILLBAKA. personer som inte är misstänkta för brott, är att en sådan övervakning kan innebära oproportionerliga och från demokratiska utgångspunkter betänkliga ingrepp i den personliga integriteten. Det finns gränser för hur långt man bör gå i begränsningar av mänskliga fri- och rättigheter. Det kan till exempel handla om att inte längre fritt kunna uttrycka sina åsikter eller ha förtroliga samtal med en annan person eller att skriva ett meddelande till någon, utan att staten lyssnar eller läser. Och häri ligger pudelns kärna. Vi får inte glömma bort att det finns en anledning till att vi har grundlagar och konventioner som skyddar våra mänskliga frioch rättigheter. Dessa måste kunna stå sig starka även när händelsestyrda partipolitiska vindar viner för ökad övervakning och repression. Att använda hemliga tvångsmedel mot personer som inte misstänks för brott är ett paradigmskifte inom straffprocessrätten. (Läs Advokatsamfundets yttrande över betänkandet Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.) Det har skett en markant förändring kring förståelsen för och vikten av den personliga integriteten. Från att ha varit ett uttryck för ett viktigt samhällsintresse, har den personliga integriteten kommit att förskjutas till att anses vara ett rent individuellt intresse. efterhandskontroll för en enskild person som har blivit övervakad. Trots att Sverige fälldes i Europadomstolen röstade riksdagen i november 2021 igenom en utökad FRA-lag med mandat att samla in ännu fler integritetskänsliga uppgifter. En särskild utredare har också nyligen fått i uppdrag att göra en översyn av lagen och där bland annat bedöma om fler myndigheter bör ges rätt att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.* Att de styrande i vårt land vill utöka den hemliga tvångsövervak6 jag hoppas att kraven på rättssäkerhet utreds noga när ny lagstiftning bereds under denna mandatperiod – och även att den nya regeringen är lyhörd för Lagrådets roll och synpunkter i lagstiftningsprocessen. Endast på så sätt blir det tydligt och klart vilka rättsstatliga principer som naggas i kanten och vad det får för konsekvenser. Medborgarna har rätt att förstå vilka rättigheter som fråntas dem. * Uppdraget om en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (dir. 2022:120) innefattar också en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas för att ta hand om de brister som Europadomstolen kom fram till. Mia Edwall Insulander mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se ADVOKATEN NR 8 • 2022