Advokaten 1
NYHETER Timkostnadsnormen höjs med 34 kronor Doms
tolsverket föreslår regeringen att timkostnadsnormen för 2023 räknas upp med 34 kr – eller 2,32342 procent – i förhållande till timkostnadsnormen för 2022. Timkostnadsnormen skulle då bli 1 476 kr exklusive moms för rättsliga biträden med F-skatt. Sveriges advokatsamfund har lämnat synpunkter på förslaget till Domstolsverket och beklagat den näst intill obefintliga förändringen som föreslås av timkostnadsnormen för kommande år, mot bakgrund av argument som Advokatsamfundet har framfört tidigare. Välj auktoriserad rättstolk i första hand Det ställs inga formella kompetenskrav på dem som tar uppdrag som tolkar i domstol. Samtidigt kan bristfällig tolkning få stora konsekvenser för enskilda och riskerar att hota rättssäkerheten. Advokatsamfundet har nu, i samarbete med yrkesorganisationen Rättstolkarna, tagit fram en checklista med punkter att tänka på vid användning av tolk. Advokaterna rekommenderas bland annat att anlita en rättstolk i första hand. Auktoriserade rättstolkar står under tillsyn av Kammarkollegiet. Checklistan finns på Advokatsamfundets webbplats. M&A är nu tillbaka till normalläge I Sverige minskade M&A-affärerna med cirka 39 procent mätt i antalet affärer och med knappt 67 procent sett till värde de tre första kvartalen 2022, jämfört med samma period 2021. Det visar advokatbyrån Baker McKenzies analys av M&A-marknaden för de tre första kvartalen 2022. Samtidigt som marknaden gått ner är antalet M&A-affärer i Sverige ändå högre jämfört med volymen under det tredje kvartalet 2019. Även den globala M&A-aktiviteten sjönk under årets nio första månader. 8 REMISSVAR Taxa i förordnandemål hotar rättssäkerheten Försvarare och målsägandebiträden i förordnandemål bör ersättas utifrån en taxa baserad på hur långa förhör som hållits, föreslår Domstolsverket. Advokatsamfundet är starkt kritiskt och anser att förslaget äventyrar rätten till en rättvis rättegång, och dessutom kan leda till ökade kostnader. Kostnaderna för försvarare och målsägandebiträden i förordnandemål, alltså mål där det förordnas juridiska biträden men inte väcks åtal, har stigit under de senaste åren. Domstolsverket vill nu öka kontrollen över kostnaderna i förordnandemålen, och har lagt fram ett förslag. I den remitterade promemorian föreslår Domstolsverket att rättsliga biträdens arbete i förordnandemål som huvudregel ska ersättas genom taxa, alltså med hjälp av fastställda schablonbelopp beräknade utifrån den tid som förhören pågått. Detta skulle, enligt Domstolsverket, underlätta för de rättsliga biträdena att hantera och begränsa sitt arbete till en rimlig nivå. advokatsamfundet är starkt kritiskt till förslaget. I sitt remisssvar fastslår Advokatsamfundet bland annat att taxan riskerar att leda till ”att den enskildes rätt till en rättvis och oberoende process under förundersökningen åsidosätts”. Förslaget kan, enligt remissvaret, inte heller ”anses stå i proportion till de föreskrifter och etiska regler som reglerar advokatverksamheten”. Brottmålsadvokaten Marcus Larsson ingår i Advokatsamfundets styrelse och deltog i arbetet med remissvaret. Han anser att förhörstiden är ett alltför trubAdvokat Marcus Larsson anser att förhörstiden är ett alltför trubbigt instrument för att ligga till grund för ersättningen i förordnandemål. bigt mätinstrument för att användas som grund för ersättningen. – Förhörstiden kan vara en liten del av arbetsinsatsen, både för en försvarare och ett målsägandebiträde, säger Marcus Larsson, som tillägger att han som advokat är skyldig att utföra det arbete som krävs för att tillvarata klientens intressen, som att granska förundersökningen och tala med klienten. Strävan efter att begränsa advokatens arbete och därmed kostnaderna kan alltså komma i konflikt med en försvarares skyldighet att aktivt granska förundersökningen. I remissvaret pekar Advokatsamfundet också på att målsägandebiträdets stöd till sin klient många gånger är en förutsättning för att målsäganden ska orka medverka i förundersökningen. precis som samfundets remissvar pekar Marcus Larsson på att ett grundligt advokatarbete under förundersökningen kan bidra till att mål skrivs av eller komprimeras genom att det kommer fram viktiga tvivel avseende misstanken. Därmed kan samhället spara pengar. Dessutom finns det redan i dag system för att granska advokaters och andra biträdens kostnadsanspråk. Marcus Larsson nämnder kraven på att arbetsinsatsen tydligt ska redovisas i kostnadsräkningen och att domstolen dessutom kan granska räkningen. Också de advokatetiska reglerna ställer tydliga krav på advokaterna när det gäller kostnadsräkningar. – Samfundet ser allvarligt på advokater som inte sköter kostnadsräkningarna. Det kan leda till en disciplinpåföljd, säger Marcus Larsson. Den viktigaste aspekten är ändå rättssäkerheten för den som misstänks för eller utsatts för brott, anser Marcus Larsson. – I slutänden handlar det om klientens rätt till en rättvis rättegång och att en försvarare eller ett målsägandebiträde ska lägga ner all den tid som behövs för sin klient. Jag förstår att man vill se över kostnaderna, men när det riskerar att urholka rättssäkerheten måste vi advokater försöka förklara det, fastslår han. UÖ ADVOKATEN NR 8 • 2022 FOTO: KARIN FLYGARE