Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Nästa års kalvning kan undersökas nu Genom att un
dersöka älgkors livmödrar och äggstockar kan jägarna redan i år få kunskap om hur den torra sommaren slagit mot älgstammen i ett längre perspektiv. Vinsterna med sådan kunskap skulle vara stora. Om skötselområden och förvaltningsområden får veta vilken reproduktion som är att vänta, kan planer revideras med hänsyn till dessa siffror innan nästa års jakt inleds. Älgforskaren Jonas Malmsten ser gärna att sådana uppgifter samlas in av jaktlag i södra Sverige. Det handlar om att bedöma livmödrar och att spåra äggblåsor och gulkroppar i äggstockar. Problemet är att det inte är alldeles enkelt. Det krävs att jägarna har gjort sådana undersökningar tidigare för att en större och jämförande studie ska vara möjlig. Aneby älgskötselområde i Jönköpings län har sedan länge undersökt reproduktionen hos hondjuren som skjuts där. Jägarna är beredda att bidra till forskningen om effekterna av sommarens torka. Ingemar Kastensson. – Självklart är vi det. Problemet är att vi skjuter för få kor för att få ett säkert underlag. Fler områden måste bidra, säger Ingemar Kastensson i Aneby älgskötselområde, som lanserade idén om en bredare insamling av uppgifter till Jonas Malmsten. JAN HENRICSON Stor insamling av vikter på inälvor Vad väger levern och en njure på en vuxen älg? Vad väger organen på en kalv? Kan man dra generella slutsatser som säger att inälvorna hör till det ena eller andra djuret? I höst ska en större insamling göras för att få svar på frågorna. De låga kalvvikterna i år kommer att påverka älgstammen negativt i åratal. FOTO: KENNETH JOHANSSON Det finns mycket tillgänglig information från skjutna och sövda älgar om konturlängd, slaktvikt, fetthalt i benmärg, halslängd, bröstomfång, med mera. Men något som har undandragit sig intresse är vad djurens inälvor väger i förhållande till ålder, kön och kroppsstorlek. – Därför vill jag bygga upp en sorts biodatabank för älg. Mig veterligen har ingen vägt inre organ och sammanställt uppgifter om det, säger älgforskaren Jonas Malmsten. Under årens lopp har han fått SVENSK JAKT Nr 11 2018 frågor från olika håll, från jägare och polis, som gör att han ser en nytto aspekt med att katalogisera inälvsvikter. Uppgifterna kan vara bra att ha, till exempel när polisen på en slaktplats ska avgöra om det är en fjoling eller en kalv som tjuvskjutits. De skulle också kunna undanröja begynnande frön till osämja mellan grannlag. Jonas Malmsten hoppas genom Jonas Malmsten. sina kontakter med jägare i jaktlag och skötselområden få in uppgifter från norr till söder. – Om jag får napp från alla håll blir det data från Småland, Skåne, Mälardalen, Härjedalen, Gästrikland, Hälsingland och Jämtland till att börja med. JAN HENRICSON 27
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer