Svensk Jakt Chefredaktören CHEFREDAKTÖREN HAR ORDE
T En (o)politisk skandal O väld. Ordet används sällan nu för tiden, men dess innebörd – och vad det representerar – är mer aktuellt än någonsin. Eller kanske snarare: Det borde vara det. Oväld ska känneteckna den svenska ämbetsmannen, tjänstemannen. Rättvisa, omutlighet, opartiskhet. Det är centrala begrepp i det oxenstiernska ämbetsmannaidealet, som varit en förutsättning för det framgångsrika statsbygget Sverige under snart fyra århundraden. Axel Oxenstierna (1583–1654) var tjänstemannen som lade grunden för den svenska statsförvaltningen. Det var han som förutsåg att staten endast kan fungera om dess ämbetsmän agerar i enlighet med ovanstående. Han gjorde ämbetsmannahedern till norm. Statens tjänstemän ska styras av regler. Inte av sina egna känslor. Inte av vilken släkt man tillhör. Därmed tog Oxenstierna ut kursen som styrde Sverige bort från klansamhällets sedvänjor och mot en modern stat. Förtroendet för den svenska statsförvaltningen är en viktig del av grunden på vilken vår nation och vårt välstånd vilar. Förtroende och tillit till statens myndigheter är helt avgörande för om ett samhälle är väl fungerande – eller om det inte är det. ”Myndighetssverige ska inte lägga sig i den politiska debatten.” När dessa rader skrivs är regeringsfrågan ännu höljd i dunkel. Men en sak är säker: Den regering som tillträder och underlåter att ta dessa 261 tjänstemän i nackskinnet blir själv medskyldig till att urholka med borgarnas förtroende för våra myndigheter. Om inte detta skandalösa agerande får kännbara konsekvenser, är de ansvariga aktivt delaktiga i att underminera tilliten till Sveriges offentliga förvaltning. Om opolitiska tjänstemän som befinner sig i hjärtat av den svenska statsförvaltningen – Regeringskansliet – kan agera på det här sättet utan konsekvens, varför ska då tjänstemän på andra myndigheter behöva anstränga sig för att upprätthålla ämbetsmannaidealet? Hur ska vi medborgare kunna lita på staten om den ger Sverige är ett av världens minst korrupta länder, vilket i hög grad är ett arv efter Axel Oxenstierna och hans ämbetsmannamodell. Det har byggt Sverige starkt, och det finns därför mycket goda skäl att försvara och bevara detta ideal. I samband med riksmötets öppnande avslöjades att 261 föregivet opolitiska tjänstemän i Regeringskansliet skrivit under ett upprop som skickats till myndighetens förvaltningschef. I uppropet uttryckte tjänstemännen oro för att en ny regering kommer att ”urholka värdegrund och policys inom mångfald och icke-diskriminering”. I uppropet ställdes en intern värdegrundspolicy mot lag. Udden i uppropet var tydligt riktad mot Allianspartierna – och Sverigedemokraterna. Det handlade om en uppenbart aktivistisk politisk handling, ett utspel med tydliga politiska förtecken, från ”opolitiska” tjänstemän. Det är i mina ögon inget mindre än en ren skandal. sitt medgivande till dylika aktioner? Myndighetssverige ska inte lägga sig i den politiska debatten. Det leder ofelbart till misstanken att det finns egna politiska agendor inom myndigheterna. Jaktens värld är inte helt fri från myndigheters inblandning, om man uttrycker det försiktigt. Tanken att det på dessa myndigheter finns tjänste män med egna, jaktfientliga, agendor har slagit åtminstone mig vid ett antal tillfällen. Om de anställda på Regeringskansliet kommer undan med det de gjort är det inte bara ett bevis på att tjänstemannaaktivism existerar. Det är också ett bevis på att det sker med våra valda politiska företrädares samtycke. Om så sker öppnar sig avgrunden under oss: Vad har nästa generation statstjänstemän för ideologisk hemvist och politiska mål? TRÄFF! SVT:s Uppdrag granskning tog sig an rov djurspolitiken på ett bra sätt i programmet som sändes den 3 oktober. Upp friskande! BOM! Slaktvikter som är nio procent lägre än normalt. Älgkalvar födda 2018 är bokstavligt talat märkta för livet av den torra och varma sommaren (sidorna 26–27). MISSA INTE Jaktresan i Sverige gör ett nedslag i Södermanland och godset Claestorp, som haft en viktig roll i den moderna jaktens framväxt (sidorna 10–18). Missa heller inte de hårt tryckande hararna på Ven (sidorna 42–45). Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se SVENSK JAKT Nr 11 2018 7
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer