Advokaten 1
NYHETER Vistelseförbud för barn får kritik Barnrä
ttsorganisationen Bris är starkt kritisk till förslaget att införa en möjlighet att begränsa enskilda barns rätt att vistas på vissa platser eller områden. Idén om vistelseförbud har på socialministerns uppdrag utretts inom Socialdepartementet. Tanken är att socialtjänsten, för att skydda enskilda barn som riskerar att fara illa, ska få begränsa barnens rätt att vistas på vissa platser. Bris anser dock att det inte är klarlagt att det faktiskt skulle förebygga och förhindra att barn far illa. Vistelseförbud skulle dessutom innebära en inskränkning av barnets rättigheter som inte kan avses stå i proportion till ändamålet. Även utredningen var negativ till införandet av vistelseförbud. Konkursvåg börjar anas Efter en period med mycket få konkurser märks nu en vändning. Enligt statistik från företaget UC ökade antalet konkurser med 14 procent under augusti månad i jämförelse med samma period i fjol. Särskilt utsatt är enligt UC partihandeln och hotell och restaurang. Antalet konkurser ökade där med 53 respektive 71 procent. Detaljhandeln har ökat med 18 procent, i jämförelse med augusti 2021. Första svenska åklagarna till ICC Sverige har sänt sina första åklagare till Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Förstärkningen kommer med anledning av kriget i Ukraina. De nya åklagarna har nominerats av Åklagarmyndigheten, men domstolen har självständigt fattat beslut om vilka åklagare de vill ha på plats i de olika uppdragen. Utöver erfarenhet av krigsbrottsutredningar har domstolen velat rekrytera åklagare med vana av utredningar om sexualbrott, itrelaterad brottslighet samt brott mot barn, liksom åklagare med erfarenhet av internationellt arbete. 10 Advokater viktig målgrupp för nyhetsbrev I oktober når Domstolsverkets första digitala nyhetsbrev webben. Generaldirektör Thomas Rolén berättar om vad vi kan förvänta oss. Varför startar Domstolsverket ett nyhetsbrev? – Jag möter många – inte minst advokater – som är nyfikna på och efterfrågar mer information om vad som händer inom Sveriges Domstolar. Vi har i dag mycket information på www. domstol.se och i våra sociala kanaler men jag tror att ett nyhetsbrev är ett viktigt komplement i vår externa kommunikation. Vad planerar ni att nyhetsbrevet ska innehålla? – Vi vill berätta om det som är aktuellt inom Sveriges Domstolar. Det kan till exempel handla om vårt innovationsarbete och om den omfattande digitalisering som äger rum ute på domstolarna och hur det påverkar alla som kommer i kontakt med dem. I det första numret kommer man till exempel att kunna läsa om lanseringen av ett digitalt brottmålsavgörande och om en ny e-tjänst för inlämning av handlingar. Men också om alternativa vägar till domaryrket och en intervju med Högsta domstolens ordförande Anders Eka som berättar om Enligt Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén är landets advokater en viktig målgrupp för det nya nyhetsbrevet. sitt arbete i grundlagskommittén. Jag kommer också att skriva en ledare i varje nyhetsbrev där jag reflekterar över det som är aktuellt utifrån min horisont som generaldirektör på Domstolsverket. Vilken eller vilka är målgruppen/ målgrupperna? – Advokater är en jätteviktig målgrupp för oss men också andra aktörer och myndigheter. Vi vill också nå våra beslutsfattare och potentiella medarbetare. Hur gör man för att få ert nyhetsbrev? – Det första numret kommer att skickas ut i oktober månad. Det kommer att publiceras på domstol.se och där kommer man också att kunna prenumerera på nyhetsbrevet. Jag hoppas att så många som möjligt ska tycka att innehållet är intressant och vilja prenumerera! Lagrådet ifrågasätter successiv straffskärpning Metoden med successiva straffskärpningar i enskilda brott riskerar att rubba balansen i det straffrättsliga systemet, anser Lagrådet, som också har andra synpunkter på förslagen om skärpta straff för brott i kriminella nätverk. I sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss Skärpta straff för brott i kriminella nätverk ifrågasätter Lagrådet tillvägagångssättet vid lagstiftning att gång efter annan höja straffskalorna för olika brott och motivera åtgärden i det enskilda fallet. Det innebär i praktiken, enligt Lagrådet, att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, och därmed inte heller på frågan om var den allmänna repressionsnivån ska ligga. ”I stället kommer graden av straffrättslig repression att växa fram genom successiva och i vissa fall återkommande straffhöjningar avseende enskilda brott”, skriver Lagrådet, som anser att det finns anledning att ifrågasätta om straffsystemet fortfarande bygger på en genomtänkt syn och om straffen för olika brott verkligen står i rätt proportion till varandra, ju längre utvecklingen pågår utan att man tar ett helhetsgrepp på frågan om frihetsberövandenas nivå. Lagrådet noterar också att de skäl som åberopas för straffskärpningarna i remissen ”inte i alla delar självklart låter sig förenas med de grundtankar om proportionalitet och ekvivalens som påföljdssystemet vilar på”. ADVOKATEN NR 7 • 2022