Advokaten 1
» MISSGYNNAR ERFARENHET Färre asylsökande i Sveri
ge kan förstås innebära att det också behövs färre offentliga biträden. Ingen av de intervjuade advokaterna har dock ännu märkt någon tydlig nedgång i antalet ärenden. Däremot finns en hel del synpunkter på Migrationsverkets hantering av biträdenas förordnanden och ersättningar. Sedan några år tillbaka är Migrationsverkets förordPetter Aasheim. nandesystem datoriserat. Advokater och andra jurister som åtar sig uppdrag som offentliga biträden anmäler detta till Migrationsverket, och redovisar vilka tider de finns tillgängliga i en digital kalender. Uppdragen fördelas sedan på ett sätt som är tänkt att vara rättvist. Petter Aasheim är kritisk mot systemet, som han menar missgynnar erfarna och ofta begärda biträden. – Den som blir begärd räknas också som att han eller hon har fått ett förordnande. Det har gjort att jag inte längre får några förordnanden ex officio från Migrationsverket, eftersom jag blir begärd, säger han, och tillägger att så är det inte i brottmål. I kombination med kravet på att re– Då blir det väldigt svårt att tillgodose Migrationsverkets krav på att vara tillgänglig, konstaterar han. ”Om du inte har förslag på namn när du söker asyl får du per automadovisa sin kalender har förordnandesystemet fått Petter Aasheim att sluta ta ex officio-förordnanden från Migrationsverket, för att i stället bara arbeta med uppdrag där han är begärd. – Jag skulle ändå inte få uppdragen, då finns det ingen tik de minst efterfrågade biträdena. Det ser jag som ett potentiellt rättssäkerhetsproblem.” petter aasheim anledning att hålla på och serva Migrationsverket med min kalender. När folk begär mig så får verket helt enkelt ringa min sekreterare, precis som i alla andra typer av ärenden. Detta i sin tur gör att jag bara får begärda ärenden just nu, förklarar han. För klienternas del innebär dagens system en risk för sämre juridiskt stöd, påpekar Petter Aasheim. – Om du inte har förslag på namn när du söker asyl får du per automatik de minst efterfrågade biträdena. Det ser jag som ett potentiellt rättssäkerhetsproblem. Även Tomas Fridh tycker att kravet på att redovisa sin kalender är besvärligt, inte minst när antalet migrationsrättsliga uppdrag minskar, och han behöver arbeta en del med andra typer av ärenden. MASSFLYKTSDIREKTIVET Massflyktsdirektivet, eller direktiv 2001/55/ EG, kom till 2001 i efterföljden av Balkankrigen. Direktivet ställer upp miniminormer för EUstaternas skyldighet att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till en eller flera medlemsstater inom Europeiska unionen. Direktivet är tänkt att tillämpas när den ordinarie asyllagstiftningen inte räcker till för att hantera ett stort inflöde av asylsökande. I och med Rysslands invasion i Ukraina be30 30 slutade EU att aktivera direktivet just för de ukrainska flyktingarna. Direktivet omfattar: l ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022 l statslösa personer, och medborgare i andra tredjeländer än Ukraina, som åtnjöt internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari 2022 l familjemedlemmar till personer som avses i de första två punktsatserna l personer som har permanent uppehållstillstånd i Ukraina och var bosatta där före 24 februari 2022, och som inte på ett tryggt sätt kan återvända till sina ursprungsländer. Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. Flyktingar som omfattas av direktivet beviljas därför tidsbegränsat skydd utan ordinarie asylprövning. Uppehållstillståndet gäller från det datum tillståndet beviljas till och med den 4 mars 2023. ADVOKATEN NR 7 • 2022 UTGÅR FRÅN SCHABLONER Förutom förordnandesystemet har advokater också under lång tid pekat på problem med att de tvingas agera bank åt staten, när Migrationsverkets betalningar tar lång tid. För ett biträde kan det innebära inte bara att man får vänta på ersättning för sitt arbete, utan också att biträdet tvingas ligga ute med kostnader för tolk och momsbetalningar. Sedan några år har Migrationsverket centraliserat utbetalningarna till offentliga biträden. Kostnadsräkningarna handläggs därmed numera separat från själva ärendet. Har det blivit bättre på detta vis? Meningarna går isär. – Det har blivit allt vanligare att vi får vänta en längre tid, i vissa i fall i månader, på beslut i ersättningsfrågan, trots att beslut är fattat i ärendet, säger Sait Umdi, som ser att väntetiderna skapar stora problem för byråer specialiserade på migrationsrätt. Petter Aasheims erfarenhet är att det tvärt om blivit bättre, jämfört med tidigare år. Däremot blir hans kostnadsräkningar ofta prutade. Nedskärningarna tyder, enligt Petter Aasheim, på okunskap om regelverk och praxis. Många gånger ger migrationsdomstolarna sedan honom rätt, och höjer ersättningen, men överklagandet i sig skapar onödigt dubbelarbete konstaterar Petter Aasheim. – Det är jättetråkigt. Jag är ändå erfaren och jag har förkunskaper som gör att jag kan göra ett gott arbete utan att grotta ner mig. Men är du ett oerfaret biträde som får några ströförordnanden per år kommer du garanterat inte att få betalt för det arbete du måste lägga ner för att göra ett bra jobb, säger han, och tillägger att svårigheten att få betalt är ett rättssäkerhetsproblem. Bland det som prutas finns ofta möten med klienter för att gå igenom och rätta utredningsprotokoll, liksom skrivande av inlagor. – Min känsla är att Migrationsverket utgår från någon slags schablon, ”så här många timmar borde ett