Advokaten 1
ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER Om uppehållstillstånd inte
kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas. 5 kap. 6 § utlänningslagen asylärende ta”. Blir det mer så ska det prutas, oavsett vad. Då hittar man mer eller mindre på egna rättsregler för att pruta. Sait Umdi har precis samma erfarenhet och nämner även han just genomgång av protokoll och inlagor som svåra att få betalt för. – Vi skär redan själva i våra kostnadsräkningar och sedan vill Migrationsverket skära ytterligare i dem. Det blir inte hållbart i längden. Då kommer fler och fler verkligt kompetenta biträden att hoppa av och lämna det här rättsområdet, säger han. Även Petter Aasheim och Tomas Fridh beskriver ett rättsområde där många erfarna väljer att hoppa av för att syssla med annat. – Duktiga, erfarna jurister väljer andra områden, för att ha lite mer fritid och få en bättre fördelad arbetsdag, säger Tomas Fridh. Han upplever att det finns ett fortfokus ligger helt på att begränsa invandringen och strama åt asylpolitiken. – Varje dag är en utmaning nu. Det blir väldigt svårt att se människor hamna i en så svår situation och att förklara ett inhumant beslut. Som att förklara för en förälder att ”ja, du får stanna i Sverige så länge du vill, men ditt barn får inte stanna här”, säger Sait Umdi. Förutom de juridiska och praktiska bristerna i systemet finns också farhågor om att dagens invandringskritiska opinion kan påverka de många bedömningar som migrationsrätten innehåller. Tomas Fridh talar om en förskjutning i riktning mot hårdare bedömningar. – Den nya lagstiftningen har ju egentligen inte blivit hårdare, utan bedömningen av skyddsbehov ska göras enligt samma kriterier som tidigare. Ändå har praxis skärpts, säger han. Ett exempel är kvinnor från Afghanistan som i dag inte automatiskt får skyddsstatus, trots att de i hemlandet förvägras grundläggande mänskliga rättigheter. Här skulle det behövas ett rättsligt ställningstagande, menar han. – Men det kommer inte något centralt. Det är kanske svårare för verkets ledning i dag att ge sådana anvisningar på grund av det politiska trycket, säger Tomas Fridh, och fortsätter: – Det ligger i migrationsrättens natur. Bedömningarna har alltid legat väldigt nära samhällsklimatet. Även Karin Gyllenring uttrycker ”Den nya lagstiftningen har ju egentligen inte blivit hårdare, satt intresse för migrationsrätten bland unga jurister, just för att den ger möjlighet att verkligen göra skillnad. Och visst är intresset glädjande, menar han. – Men det är långsiktigt ett problem att det juridiska biträdets arbete ska bygga på individuellt engagemang. utan bedömningen av skyddsbehov ska göras enligt samma kriterier som tidigare. Ändå har praxis skärpts.” tomas fridh oro för att Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare ska bli färgade av olika politiska uttalanden. Ett exempel kan vara när Sverigedemokraterna ger uttryck för att flyktingar som ”blir” homosexuella i Sverige ska nekas asyl. – De insinuerar därmed att hbtqiflyktingar hittar på sin sexuella läggning eller könsidentitet för att få stanna. Det är klart att det kan påverka handläggare och beslutsfattare att bli mer cyniska och att det riskerar att påverka klienten negativt vid sannolikhetsbedömningar, säger hon. Inte heller domstolarna är immuna mot samhällsLIGGER NÄRA POLITIKEN Trots oklarheterna kring den nya lagen och de praktiska svårigheterna med att få betalt i tid beskriver alla de intervjuade advokaterna sitt arbete med glädje. – Det är svårt att hitta ett annat rättsområde som har så stor betydelse för människors liv. Under dessa tio år har jag känt stolthet över att kunna bidra till en rättssäker asylprövning och att kunna hjälpa människor i en så utsatt situation, säger Sait Umdi. Samtidigt känner såväl han som de andra advokaterna oro och frustration inför en situation där politikens ADVOKATEN NR 7 • 2022 debatten, påpekar Karin Gyllenring, som ser en direkt effekt av politiskt tillsatta nämndemän som deltar i döm andet. Karin Gyllenrings uppfattning får stöd i forskningen. Två studier från 2015 pekade på ett samband mellan politisk tillhörighet hos nämndemän och utfall i olika domar. En av studierna handlade just om migrationsmål, och visade att nämndemän som nominerats av Sverigedemokraterna i mindre utsträckning beviljar asyl till flyktingar än övriga partier, medan de med kristdemokratisk bakgrund i större utsträckning ville ge uppehållstillstånd. ¶ Rättsvetaren: Signalpolitik och kompromisser bakom lagen – vänd! » 31 31 Tomas Fridh. FOTO: HARALD NILSSON