Advokaten 1
Med reglerna om tillfälliga uppehållstillstånd ko
mmer många flyktingar att få sina tillstånd omprövade med jämna mellanrum, och Migrationsverket blir mer av en förlängningsmyndighet. Här väntsal för asylsökande i Migrationsverkets lokaler i Solna. » länningslag endast innehåller två skyddsgrunder, inte tre som 2005 års lag. Det går nu inte längre att kräva skydd som ”övrig skyddsbehövande”.* I och med att övrig skyddsbehövande togs bort permanent (den tillämpades inte under tiden med den tillfälliga lagen, 2016–2021) försvann också möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av miljökatastrofer. En sådan uttalad rätt har tidigare även funnits i Finland, men även där har den avskaffats, berättar Rebecca Thorburn Stern. Regeln var inte ämnad för klimatflyktingar i allmänhet, utan tog sikte på katastrofer som jordbävningar och översvämningar, och den har dessutom sällan använts. – Icke desto mindre är det faktum att den nu tagits bort permanent en indikation på att det är ett väldigt begränsat antal grunder som kan ge asyl, säger Rebecca Thorburn Stern, som är förvånad över att borttagandet inte tycks ha lett till någon diskussion. På vissa områden innebar den nya lagen en uppmjukning av vad som gällt i den tillfälliga lagen, som i möjligheten att under vissa omständigheter ge uppehållstillstånd på humanitära skäl under samma förutsättningar som gäller för barn. Rebecca Thorburn Stern har ännu Rebecca Thorburn Stern återkommer också till lagens konstruktion som ett problem i sig. – Det bästa för att få ett så rättssäkert system som möjligt och ett sammanhängande system för migrationsrätten hade varit att göra en helt ny lag. Inte det här lappandet och lagandet, hävdar hon. Förutom att lagen är tekniskt komplicerad i vissa delar är den också påverkad av olika politiska signaler och kompromisser. – Det gör att man lägger till och lägger till, och skru”Det bästa för att få ett så rättssäkert system som möjligt och ett sammanhängande system var och skruvar, och skriver öppna formuleringar som lämnar mycket åt tolkningar. Det skapar en osäkerhet i systemet. Det behöver inte betyda att det är rättsosäkert, men det kan ge en uppfattning om att det är det. Och det är ju ett problem i sig. De öppna formuleringarna möjliggör också en anpassning till dagens och framtidens politiska strömningar, menar Rebecca Thorburn Stern. – Och det är mycket bekymmerför migrationsrätten hade varit att göra en helt ny lag. Inte det här lappandet och lagandet.” inte själv undersökt hur lagen tillämpats. Men enligt en rapport från Delegationen för migrationsstudier, Delmi, överensstämmer dagens utlänningslag i stort med Sveriges internationella åtaganden. Sverige har i vissa avseenden mer generösa regler än folkrätten kräver, som i villkoren för uppehållstillstånd. Andra regler ligger i underkant i förhållande till mirebecca thorburn stern samt i så fall. Rättstillämpning handlar ju inte om att göra vad man tror att politikerna vill, utan det som står i lagen. ÄR SIGNALPOLITIK Mycket av nyheterna i utlänningslagen känns igen från den tillfälliga lag som trädde i kraft 2016, i spåren av de stora flyktingströmmar som kommit till Europa och Sverige. Den tillfällinimikraven, som uppehållstillståndens längd vid första beslutstillfället. Rebecca Thorburn Stern lyfter också fram de hårda kraven för familjeåterförening som försörjningskravet som ett exempel på en mer restriktiv reglering. *Skyddsgrunden övriga skyddsbehövande riktade sig mot personer som behövde skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller kände välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kunde återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. 34 34 NY LAG VORE BÄTTRE Som rättsvetare och forskare väjer Rebecca Thorburn Stern för frågan om vi i dag har en human och rättssäker migrationsrätt. Det beror, menar hon, på vad man lägger in i dessa begrepp. Samtidigt är det problematiskt att advokaterna beskriver rättsområdet som rättsosäkert och att de ser stora skillnader i bedömningar av likartade fall. Här har Migrationsverket och domstolarna ett viktigt arbete att göra, fastslår Rebecca Thorburn Stern. – Den individuella bedömningen är bra, det ska vara individuellt. Men det ska ju samtidigt vara enhetligt, säger hon. ga lagen hade, enligt Rebecca Thorburn Stern, dubbla syften: att lägga sig nära EU:s miniminivå för migrationspolitiken och att sända signaler. – De som ville komma till Sverige skulle veta att här har vi mycket strikta regler, möjligheterna att få stanna är begränsade. Men lagen var också en signal till andra EU-länder om att man borde ta delat ansvar, påpekar Rebecca Thorburn Stern, som tillägger att det aldrig formulerades hur denna ansvarsfördelning skulle ske. På motsvarande – fast omvänt – sätt utgör massflyktsdirektivet en signal både om att Europas länder är beredda att hjälpa Ukrainas flyende folk och att de är solidariska med varandra, konstaterar Rebecca Thorburn Stern. Frågan är bara vad som händer med solidariteten om det blir en lång och utdragen konflikt. Så vad händer framöver på området – får vi se mer signalpolitik på området? Det avgörs av valresultatet, svarar Rebecca Thorburn Stern (intervjun genomfördes strax före valdagen). Migrationspolitikens framtida utformning beror både på vem som får majoritet och på hur mandatfördelningen ser ut som helhet, menar hon. Sverigedemokraterna var negativa till den nya utlänningslagen och ville gå längre i att strama åt flyktingpolitiken. I partiets migrationspolitiska motion från ADVOKATEN NR 7 • 2022