Advokaten 1
komplicerat regelverk ganska svår att förutse, ef
tersom vi inte har jobbat i en sådan verklighet tidigare, säger Carl Bexelius. Migrationsverket har under många år, inte minst kring 2015, kämpat med långa handläggningstider, något som också advokaterna märker. Och enligt statistiken tar det fortfarande närmare ett halvår, 151 dagar, att avgöra förstagångsansökningar om asyl. För förlängningsansökningar är tiden ännu längre, 193 dagar. Enligt Carl Bexelius har verket dock blivit snabbare, och de långa tiderna i statistiken förklaras mycket av att det finns gamla ärenden kvar som fått vänta mycket länge. Även utbetalningarna till biträden har blivit effektivare med den nya organisationen, där en speciell enhet vid Migrationsverket numera sköter just arvoden, även om det fortfarande finns saker som kan förbättras, anser Carl Bexelius. Kritiken mot att Migrationsverket skär i kostnadsräkningarna och utgår från någon slags schabloner för ersättningen känner Carl Bexelius väl igen. – Jag har hört detta oavsett system för utbetalningar, att hanteringen uppfattas som schablonmässig, säger han, och hänvisar till en uppföljning som verket genomförde för några år sedan. – Vi såg att en ungefär lika stor andel av kostnadsräkningarna reducerades, jämfört med tidigare. Däremot märkte vi en något utökad användning av mallar i det nya systemet. Det kan vara det som uttrycks, att man känner igen skrivningar från mallarna, säger Carl Bexelius, som tillägger att de också såg exempel på utförliga motiveringar av ersättningsbesluten. BITRÄDENA VIKTIGA Migrationsrättsadvokaterna vittnar, förutom de praktiska och ekonomiska problemen inom rättsområdet, ADVOKATEN NR 7 • 2022 Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius konstaterar att hans myndighet har ett snårigt regelverk att arbeta med. också om stora skillnader i hantering av exempelvis ärenden om permanent uppehållstillstånd. Carl Bexelius konstaterar att detta är en evigt återkommande diskussionsfråga just inom migrationsrätten. Problemet, menar han, är att lika fall förstås ska behandlas lika, samtidigt som alla ska få individuella bedömningar av just sina omständigheter. – Jag tror aldrig att man kan komma ifrån att det blir skillnader så länge man har individuella prövningar som görs av människor och inte maskiner, och som dessutom är spridda över landet, säger Carl Bexelius, och fortsätter: – Det i sig gör att vi måste arbeta med enhetlighet och styrning, men inte gå så långt att vi styr längre än lagstiftningen medger. Det tycker jag är den svåra utmaningen som rättschef: att vi ska ge så tydlig vägledning och styrning som möjligt för att upprätthålla kravet på enhetlig tilllämpning, men det ska också vara rätt. Går vi för långt i det ena så blir det fel i det andra. Styrningen görs bland annat i form av handbokstexter och uppföljningar för olika ärendetyper. Dessutom fyller de offentliga biträdena en mycket viktig funktion för att säkra rättssäkerhet och likabehandling, fastslår Carl Bexelius. – Migrationsverket vill ha aktiva, kompetenta biträden, som tar tillvara den enskildes rätt. Det ser vi ofta. Men variationen är alldeles för stor, anser Carl Bexelius, som önskar större möjlighet att agera mot biträden som inte lever upp till kraven. I dag har varken Migrationsverket eller Polismyndigheten möjlighet att generellt hindra olämpliga ombud från att medverka i migrationsärenden. Frågan utreds dock för fullt. Senast den 1 juni 2023 ska utredaren Erik Hjulström, kammarrättsråd vid Kammarrätten i Stockholm, lämna förslag på området. ¶ 37 37