Advokaten 1
DEBATT Malmö tingsrätt meddelade den 23 september
2022 dom i vad vi tror var det första ambulance chasingmål som finansierats (och drivits så långt) av en tredjepartsfinansiär, mål nr T 263921; Kapatens R4 AB ./. Victoriahem AB. Käromålet ogillades. Kärandens och dess ombuds ansträngningar, som bl.a. inkluderat planterade artiklar om deras syn på den rättsfråga som är avgörande i tvisten, försök att övertyga om densamma på kurser och inhämtanden av flera rättsutlåtanden, gav alltså ingenting i första instans annat än att käranden får ta ansvar för kostnader, som totalt sett hittills uppgått till omkring 5 miljoner kr. Domen kommer sannolikt att överklagas av kärandesidan som framställt liknande (men större) krav mot andra bolag på samma grunder. funding – en hälsosam cocktail? till företeelsen och de risker en sådan amerikanisering av det svenska processlandskapet kan tänkas medföra. Men inte bara företag riskerar att drabbas, utan även exempelvis revisorer får nog antas tillhöra den kategori som kan komma att bli ”måltavlor” för dessa tredjepartsfinansiärer. Det skriver författarna, advokaterna Stefan Brocker och Olle Flygt. skall avräknas den andel om över 35–40 procent av ”vinsten” som tredjeparts finansiären vill ha. Här är det alltså inte fråga om en privatperson eller ett företag som i utgångsläget anser sig ha ett berättigat krav och som vänder sig till en finansiär för att få hjälp med att finansiera en tvist avseende det kravet. Nej, här är det finansiären själv som identifierar och driver kravet och som är den egentlige intressenten. Den enskilda individen är i många fall förmodligen inte ens medveten om att det finns ett krav som går att driva. Det för osökt tankarna till det som på den amerikanska kontinenten i föga smickrande ordalag kallas ambulance chasing. Termen beskriver en advokatstereotyp som följer ambulanser in på akuten för att finna nya klienter och erbjuder sig att ”gratis” driva deras ersättningskrav mot skadevållaren eller dennes försäkringsbolag. Helt gratis är det dock inte. Om man lyckas få ut någon ersättning tar juristen en betydande andel, inte sällan 35–40 procent. Advokater i Sverige tillåts inte arbeta på det sättet; de vägledande reglerna för god advokatsed anses inte tillåta contingency fee. Det tycker vi är bra. att utnyttja tredjepartsfinansiering för att med aggressiva metoder initiera och driva gruppkrav i eget intresse ADVOKATEN NR 7 • 2022 och i rent spekulationssyfte tycker vi är tvivelaktigt. Vi förordar därför en reglering eller införandet av en uppförandekod som förhindrar ett i vårt tycke felaktigt utnyttjande av tredjepartsfinansiering. Det gäller särskilt när tredjepartsfinansiering kombineras med gruppkrav. En sådan reglering bör syfta till att begränsa tredjepartsfinansiärens roll till att vara just det namnet antyder, en finansiär av någon annans tvist. Vidare bör finansiärens rätt till ersättning ses över och förmodligen begränsas. Dessutom borde det uppställas krav på att finansiären har erforderliga finansiella resurser för att kunna stå för sina finansiella åtaganden gentemot dem som låter sig företrädas (och som annars själva kan få betala kalaset). Inspiration kan hämtas från andra länder där man insett problematiken och infört regleringar. Redan i dag frågar vissa skiljedomare redan i inledningen av ett skiljeförfarande parterna om tredjepartsfinansiering förekommer i ärendet, men någon egentlig sanktion om frågan inte besvaras eller besvaras felaktigt finns inte. Frågorna torde närmast syfta till att kunna göra en bättre jävsprövning än om frågorna inte ställdes. I avvaktan på reglering måste man förhålla sig till företeelsen. Det gäller nog för flertalet branscher men också för vissa yrkeskategorier, däribland revisorer. När minoriteter i bolag med stor ägarspridning känner sig utsatta för oförrätter eller bolag hamnar i blåsväder och det rapporteras om det i media tvingas man nog framöver vänja sig vid tanken på att tredjepartsfinansiärer kommer att initiera och driva krav på ersättning. Potentiella måltavlor är styrelseledamöter, vd:ar och revisorer, och det lär uppstå situationer där bolagsstämman är beredd att låta bolaget träffa vinstdelningsavtal med en tredjepartsfinansiär för att undvika all risk för bolaget. Detsamma kan man nog räkna med i vissa fall när det är styrelsen som beslutar att bolaget skall dra igång en tvist mot revisorerna. I vilken riktning utvecklingen går är nog, tyvärr, rätt så givet. Med den amerikanisering vi ser måste ord vägas på guldvåg, krävs fler och tydligare ansvarsfriskrivningar, en ökad inblandning av jurister och en ökad efterfrågan på försäkringar. Här gäller det att hålla i åtanke att till synes begränsade krav lätt kan växa till mångmiljon- eller rentav miljardbelopp i händerna på tredjepartsfinansiärer som investerat i kraven och som driver dem i spekulationssyfte i eget intresse. Stefan Brocker Advokat Olle Flygt Advokat 39 ATT UTNYTTJA TREDJEPARTSFINANSIERING FÖR ATT MED AGGRESSIVA METODER INITIERA OCH DRIVA GRUPPKRAV I EGET INTRESSE OCH I RENT SPEKULATIONSSYFTE TYCKER VI ÄR TVIVELAKTIGT.