Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK allmänbildning om barnförhör sve
nskt perspektiv fortfarande relativt obeprövad metod är att helt enkelt arbeta för att öka den grundläggande, vetenskapligt förankrade allmänbildningen om barnförhörsforskning hos praktiker som arbetar med och runt barnförhör. En gemensam kunskapsbas skulle kunna göra det möjligt för olika aktörer att ifrågasätta olika synsätt, tolkningar och perspektiv i hanteringen av barnförhör. Något som gör denna tanke särskilt tilltalande är att den kritiska kunskapsmassan som skulle kunna utgöra basen för en sådan allmänbildning inte är särskilt komplicerad. I linje med denna tanke påbörjade vi arbetet med en svensk lärobok inom området. Syftet med boken är att erbjuda svenska aktörer möjligheten att på ett lättillgängligt sätt ta del av grundläggande vetenskapligt väletablerad kunskap om barnförhör. Med hänvisning till denna bok (Barnförhör: Att få vetenskap och juridik att fungera i praktiken. StuADVOKATEN NR 7 • 2022 dentlitteratur 2022) listar vi här fem teman som vi tycker utgör en särskilt viktig utgångspunkt för varje vetenskapligt informerad diskussion om barnförhör. 1. BARNS MINNEN ÄR MER KÄNSLIGA FÖR PÅVERKAN ÄN VUXNAS. Barnförhör kräver särskilda hänsynstaganden när det gäller lyhördhet och anpassning av kommunikationen till barnets språkliga och kognitiva utvecklingsnivå. Frågan huruvida förhör av barn kräver särskilda tekniker utöver detta var dock omdiskuterad inom såväl svensk som internationell forskning i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Av särskild betydelse var naturligtvis i detta sammanhang frågan om små barns minnen och berättelser är känsligare för påverkan än äldre barns och vuxnas. Denna grundläggande fråga kan dock nu sedan lång tid anses vara besvarad och det forskningen visat är att en sådan större känslighet för påverkan finns hos barn. I en första våg av studier i början av 1990-talet kom mönster av sådana effekter att bli särskilt tydliga i experimentella studier av den så kalllade felinformationseffekten, det vill säga den effekt ledande frågor ställda vid ett särskilt tillfälle kan få på en spontan beskrivning av en händelse vid ett senare tillfälle. Senare forskning har visat att samma mönster också gäller för andra typer av misstag såsom i bedömningar av minnesbilders ursprung och även minnen för stressfyllda händelser som involverar barns egna kroppar. Barns förmåga att korrekt redogöra för sådant de varit med om påverkas också mycket av hur lång tid som går mellan händelsen och den möjlighet de ges att berätta. De är också känsligare för social påverkan exempelvis i form av selektiv uppmuntran. Barnförhör behöver i och med detta utformas på sätt som minimerar den här typen av påverkanseffekter. BARN - FÖRHÖR BEHÖVER I OCH MED DETTA UTFORMAS PÅ SÄTT SOM MINIMERAR DEN HÄR TYPEN AV PÅVERKANSEFFEKTER. » 41