Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Kontaktskapande Introduktion Fri
tt berättande Uppföljningar och förtydliganden Avslut » 2. ÄVEN SMÅ BARN KAN LÄMNA TILLFÖRLITLIGA UTSAGOR. Omfattande forskning har under de senaste decennierna bedrivits om faktorer som kan påverka barns förmåga att lämna korrekt och fullständig information. Denna forskning har oftast designats så att man jämfört grupper med barn som utsatts för olika typer av påverkan med kontrollgrupper där påverkan inte skett. Ett mycket viktigt genomgående fynd i denna typ av studier är att små barn, som inte utsätts för påverkan, normalt berättar om händelser de varit med om på ett lika korrekt sätt som äldre barn och vuxna. Små barns berättelser är visserligen ofta ordfattigare än äldre barns och språkliga formuleringar, ordförråd med mera kan skilja sig, men tillförlitligheten är normalt inte sämre så länge barnet förhörs kort tid efter den aktuella händelsen. 3. ETT SPONTANT FRITT BERÄTTANDE ÄR CENTRALT. Ett sätt att undvika risken för att en berättelse påverkas av information från exempelvis en intervjuare eller förhörsledare är att hjälpa den intervjuade att fritt och på sitt eget sätt återge och beskriva en händelse. I jämförelse med att till exempel ställa frågor om huruvida den förhörda känner igen olika typer av scenarion, platser, föremål eller personer är fördelarna mycket stora med att berätta fritt – särskilt vid förhör eller intervjuer av barn. En fördel är exempelvis att det språk som anADVOKATEN NR 7 • 2022 vänds i fritt berättande automatiskt anpassas till barnets ordförråd och språkliga utvecklingsnivå. Ett exempel som vi nämner i boken Barnförhör är en flicka som i en redogörelse för hur hon bevittnade mordet på sin pappa berättar att en bil med tända strålkastare stannade framför henne och pappan strax innan han sköts. Skulle förhörsledaren ha velat reda ut frågan huruvida flickan blev bländad av ljusen eller tydligt kunde se den som sköt skulle det naturligtvis ha varit nödvändigt att först reda ut om hon förstod vad ordet blända betyder. Genom att i stället vänta ut den punkt där flickan själv spontant berättar om detta (”Jag såg inte riktigt så bra för det var ljus som gjorde och jag kunde inte titta då.”), försvinner denna problematik och redogörelsen blir automatiskt perfekt anpassad till hennes egen språkliga nivå. Andra fördelar är att det fria berättandet underlättar för den förhörde att följa de associationsbanor utifrån vilket just hen organiserat sitt minne och därmed i typfallet leder till att mer information kommer fram. Allra viktigast är dock, framför allt när det gäller barn, att det fria berättandet leder till mer tillförlitlig information bland annat därför att förutsättningar för suggestionseffekter och misstag i ursprungsbedömning minimeras. 4. BARNFÖRHÖR BÖR STRUKTURERAS UTIFRÅN EN SPECIFIK SEKVENS De tre robusta forskningsfynd som diskuterats ovan (1. att barns beskrivningar är känsliga för påverkan; 2. att barn kan lämna korrekta uppgifter om de förhörs kort tid efter en händelse och 3. att det fria berättandet utgör den säkraste grunden för ett sådant förhör), har lett till att ett antal metoder för förhör med barn och särskilt känsliga vittnen utvecklats. Eftersom de ovan beskrivna observationerna har gjorts med vetenskapliga metoder brukar ofta metoderna beskrivas som ”forskningsbaserade” eller ”vetenskapligt grundade”. Flera har varit föremål för ytterligare vetenskapliga utvärderingar – baserade såväl på verkliga fall som på experimentella försök. Kännetecknande för samtliga metoder är att det fria berättandet utgör förhörets eller intervjuns kärna, men att de utöver detta delar upp förhöret i faser. Normalt kommer det fria berättandet då kontakt etablerats och intervjuns eller förhörets förutsättningar retts ut. Då möjligheterna till fritt berättande uttömts kan uppföljande och förtydligande frågor (till exempel frågor baserade på igenkänning) behöva ställas. Därefter avslutas förhöret. (Se illustration överst på sidan.) 5. ATT HÅLLA BARNFÖRHÖR ÄR EN FÄRDIGHET SOM BEHÖVER TRÄNAS. Att intellektuellt förstå de ovan beskrivna principerna, inklusive de principer som gäller för hur ett bra barnförhör bör genomföras, torde vara möjligt för de allra flesta. Ett sista viktigt fynd, baserat KÄNNETECKNANDE FÖR SAMTLIGA METODER ÄR ATT DET FRIA BERÄTTANDET UTGÖR FÖRHÖRETS ELLER INTERVJUNS KÄRNA, MEN ATT DE UTÖVER DETTA DELAR UPP FÖRHÖRET I FASER. » 43