Advokaten 1
Fokus Statstjänstemannen som de har nära koppling
ar till. Tjänster upphandlas vid sidan av upphandlingsavdelningen och uppdraget går till en part som beslutfattaren har en relation till, säger Helena Sundén. Enligt henne är vänskapskorruptionen djupt rotad i det svenska samhället. – Jag är inte av uppfattningen att vänskapskorruptionen har blivit värre. Däremot har det blivit tydligare var gränsen går för vad som är tillåtet. För att komma till rätta med korruptionen efterlyser hon att kontroller rutinmässigt utförs vid till exempel tjänstetillsättningar. – Det är ju förtjänst och skicklighet som ska avgöra vem som får en tjänst. Görs en grundläggande kontroll av att tjänster har tillsatts på ett korrekt sätt går det att förebygga att släktingar och andra personer som myndighetscheferna har nära kopplingar till anställs, säger Helena Sundén. Hon vill också se att myndighetsledningarna är tydligare med var gränsen går för vad som är tillåtet och otilllåtet, till exempel när det gäller tacksamhetsgåvor. – Statsanställda som ringer till oss har inte fått klara direktiv i sin egen organisation. De vet inte vad som är tilllåtet och får lägga ner mycket arbetstid på att reda ut hur de ska agera. Det skulle underlätta om det fanns tydliga exempel på vad som är acceptalet och oacceptabelt. Helena Sundén är noggrann med att framhålla att de allra flesta tjänstemännen gör ett föredömligt arbete och Advokaten Nr 7 • 2016 att statsförvaltningen generellt uppbär ett högt förtroende. Samtidigt riskerar varje incident där en statstjänsteman missbrukar sin förtroendeställning att skada den tilltro som svenska medborgare har till offentliga institutioner. – Det riskerar att skada tilltron till våra myndigheter och i förlängningen till våra demokratiska system. Det finns en allmän uppfattning att vi har oberoende myndigheter som verkar för medborgarnas bästa. Skulle den bilden förändras är det oerhört riskabelt utifrån korruptionsaspekten. Tappar människor tilltron till systemet följer de kanske inte de system och regelverk som är uppställda i samhället. Det finns inte incitament att leva efter reglerna, säger Helena Sundén och får medhåll av övriga personer som vi har intervjuat. LÅGT FÖRTROENDE FÖR FLERA MYNDIGHETER Flera undersökningar visar att förtroendet för politiska institutioner redan i dag minskar. Enligt SOM-institutets rapport ”Svenska demokratitrender” minskade andelen i befolkningen som hade ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen med 12 procentenheter till 28 procent mellan 2014 och 2015. Samtidigt minskade andelen som hade stort förtroende för regeringen från 47 procent till 32 procent. Förtroendet för stora myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket är också lågt, visar Medieakademins Förtroendebarometern. (Läs mer på sidan 31). För att tilltron 29 Susanne Ackum, fd riksrevisor, Margareta Åberg, avgående riksrevisor, och Ulf Bengtsson, fd riksrevisor, i ett extrainsatt KU-förhör i augusti. » FOTO: TT (STORA BILDEN)