Advokaten 1
Fokus Statstjänstemannen Statstjänstemän ska ocks
å ha goda kunskaper om det regelverk som ligger till grund för verksamheten, gott omdöme och hög integritet. Centralt i tjänstemannarollen är att inte väga in personliga åsikter och personligt tyckande i sitt beslutsfattande. Men när det gäller opartiskhet tror Lena Marcusson att det alltid finns brister. – Det är svårt att vara objektiv i enskilda situationer när man känner sig personligen berörd. Men det är en träningssak, säger hon. En annan viktig skillnad mellan att vara statligt anställd och anställd inom privat sektor är att tjänstemän inte enbart har ett ansvar gentemot enskilda individer. – Statligt anställda har ett ansvar att se till att förvaltningen sköts på ett effektivt sätt, i enlighet med värdegrundsprinciperna (läs mer på sidan 34) och att be mötandet är gott. Anställda i företag har ett ansvar gentemot kunderna och företagsledningen, men inte gentemot samhället och medborgarna i övrigt, säger Lena Marcusson. Ytterligare en skillnad är att statliga verksamheter inte har några lönsamhetskrav. Kännetecknande för den statliga anställningen är också att tjänstemännen har en relation till människor som vill tillvarata sina rättigheter. Statstjänstemännens uppgift är att med hjälp av service, objektivitet och legalitet tillgodose behovet. De som arbetar privat ska också täcka ett behov, men för dem handlar det inte om ett erbjuda något som någon har en rättighet till. RADIKALA FÖRÄNDRINGAR Den svenska statsförvaltningen har förändrats radikalt de senaste 20–30 åren. Antalet anställda har till exempel minskat från omkring 400 000 i början på 1990-talet till cirka 240 000 i dag. En viktig förklaring till utvecklingen är bolagiseringarna av stora statliga företag som Vattenfall och Telia. Den kanske största förändring som har skett de senaste 20 åren är införandet av de nya styrmodeller som går under beteckningen new public management. (Läs mer på sidan 37.) Tjänstemannarollen ska präglas av rättssäkerhet, demokrati och effektivitet. Men i och med den nya styrformen har fokus ensidigt hamnat på effektivitetsvärLÅGT FÖRTROENDE FÖR MÅNGA MYNDIGHETER Allmänhetens förtroende för stora myndigheter som Försäkringskassan och Migrationsverket ökade visserligen under 2016 jämfört med förra året, men förtroendet för dessa myndigheter är fortfarande lågt. Det visar Medieakademins förtroendebarometer för 2016. 2016 hade 27 procent av allmänheten mycket stort eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan – en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2015. Förtroendet för MigrationsverAdvokaten Nr 7 • 2016 ket steg under perioden med 6 procentenheter till 21 procent. Förtroendebarometern bland myndigheter toppades av Skatteverket. 61 procent av de svarande angav att de har mycket eller ganska stort förtroende för myndigheten. I botten låg Arbetsförmedlingen, där motsvarande förtroendesiffra var 13 procent. För staten som helhet har 38 procent av allmänheten mycket stort eller ganska stort förtroende. Medieakademin undersöker varje år, sedan 1997, vilka institutioner, politiska partier, medier och företag som allmänheten har störst förtroende för. 2016 års mätning omfattade 1 200 webbintervjuer med personer äldre än 15 år och ägde rum 2–13 mars 2016. 31 det, anser Anders Ivarsson Westerberg, docent vid institutionen för samhällsvetenskaper och föreståndare för förvaltningsakademin vid Södertörns högskola. – Effektivitetsvärden – besparingar, lönsamhet, effektivitet och rationalitet – som handlar mer om organisationen än den traditionella objektiva tjänstemannarollen har blivit viktigare. Rättssäkerhetsvärdet och demokrativärdet har tonats ner till förmån för effektivitetsvärdet, säger Anders Ivarsson Westerberg. Han berättar att det finns två huvudsakliga förklaringar till att allt större fokus har legat på effektivitet i förvaltningen sedan mitten av 1980-talet. En anledning är att det har skett en ideologisk förskjutning mot marknad, privatisering och mer management. Den andra förklaringen är att en effektivisering har varit nödvändig för att komma till rätta med skenande kostnader inom offentlig förvaltning. En effekt av att höjda effektivitetskrav ställs på myndigheterna är att varje myndighet i dag fokuserar på sin egen organisation och att den ska drivas på ett effektivt sätt. Tidigare sågs varje myndighet däremot som en del av en helhet, en statsförvaltning. – Det leder till en suboptimering. Man blir lojal gentemot sin egen organisation i stället för gentemot statsförvaltningen som helhet. Man upplever inte längre att man är i det allmännas tjänst utan i sin organisations tjänst. Eftersom myndigheterna konkurrerar med varandra utvecklar de egna kommunikationspolicyer och värdegrunder för att stärka det egna varumärket, säger Anders Ivarsson Westerberg. OKLARA EFFEKTER AV EFFEKTIVITETSSATSNINGAR Ivarsson Westerberg anser dock att det är mycket osäkert om myndigheternas ökade fokus på effektivitet leder till att statsförvaltningen som helhet blir mer effektiv. – Enskilda organisationer blir kanske effektivare på kort sikt. Men det medför troligen kostnader för samhället på längre sikt. Det kan handla om kostnader för marknadsföring och transaktionskostnader, eftersom offentliga organisationer allt oftare köper och säljer varor och tjänster av varandra. Ann-Marie Begler. »