Advokaten 1
Fokus Statstjänstemannen – Tjänstemännen ger sig
inte utrymme för att pröva nya idéer och nya lösningar. Det blir för instängt och verksamheten utvecklas inte, säger Lena Marcusson. Överdriven lojalitet med politikerna gör också att tjänstemännen ibland inte inser att de i första hand ska följa lagstiftningen. – Om lagstiftningen säger en sak och regleringsbrevet en annan ska lagen ta över. Det kan vara en svårighet att inse att man måste arbeta både på lagstiftarens och regeringens uppdrag. Det är en fråga om statstjänstemannens integritet att kunna säga ifrån om något som politikerna föreslår inte är förenligt med lagstiftningen, säger Lena Marcusson. BISYSSLOR Ibland förs det i debatten fram att bisysslor kan påverka statstjänstemännens oberoende. Statligt anställda är skyldiga att anmäla sidouppdrag till sin arbetsgivare, som ska bedöma om uppdraget är lämpligt. Olle Abrahamsson anser att frågan om bisysslor har problematiserats för mycket genom åren. Han menar att de domare och tjänstemän som tar sidouppdrag utgör en elit som bara i ringa grad är utbytbara och att de gör en stor samhällsinsats. – Man kan genomgående lita på att de har omdöme nog att åta sig uppdragen bara i den mån dessa inte återverkar negativt på deras ordinarie befattningar. Den ofta framförda jävsproblematiken är inte någon fråga alls; i de sällsynta fall då jäv föreligger på grund av sidouppdraget är det ju bara för uppdragstagaren att avstå från att befatta sig med ärendet, säger han. Thomas Rolén har själv ett antal bisysslor, men ser inget problem med det. – Så länge en bisyssla inte kommer i konflikt med det ämbete eller den tjänst man har att utöva ser jag att statstjänstemännen kan tillföra mycket med sin kompetens. TYDLIGARE TJÄNSTEMANNAROLL Enligt Ann-Marie Beglers erfarenhet är tjänstemannarollen mycket tydligare i dag än för 20 år sedan – det är tydligare vad som är politik och vad som är myndighetsutövning. Ett exempel på det är att det har blivit mindre vanligt att myndigheter bedriver opinionsbildande verksamhet, även om det fortfarande förekommer. Försäkringskassan har till exempel i kampanjer uppmanat män att ta ut fler föräldradagar. – Det är en väldigt politisk fråga och vi blir ett tydligt redskap för politiken. Men det var vanligare med sådana uppdrag tidigare är min bild, säger hon. Ett annat exempel på att rollerna har blivit tydligare är att det klart framgår av regleringsbreven att mål- och resultatstyrning ska gälla i förhållande till myndigheterna, enligt Ann-Marie Begler, som har haft ledande positioner på fem myndigheter de senaste 20 åren. – Regeringen ska bestämma vad myndigheterna ska göra. Men jag är starkt emot att regeringen går in i frågan och styr på vilket sätt det ska ske. Det är trots allt myndigheternas expertroll. Och det har blivit mindre vanligt med detaljstyrning, säger AnnMarie Begler. Anders Danielsson anser också att detaljstyrningen av Migrationsverkets verksamhet har minskat sedan han tillträdde som myndighetschef för fyra år sedan. – När jag tillträdde styrdes vi på hur lång tid det skulle ta att utreda ett asylärende respektive ett medborgarskapsärende. Det fick jag bort. Däremot efterfrågas mer information nu, säger han. Thomas Roléns erfarenhet är också att politikerna låter tjänstemännen arbeta självständigt. När han, från och med den 1 januari 2013 och två år framåt, hade uppdraget att göra polisen till en enda myndighet gjorde politikerna inget för att styra hans arbete. Hans-Gunnar Axberger. i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag. l Legalitet, enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten utövas under lagarna. l Objektivitet, enligt 1 kap. 9 § regeringsformen som anger att domstolar, förvaltningsmyndigAdvokaten Nr 7 • 2016 heter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. l Fri åsiktsbildning, enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen som slår fast att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. l Respekt, enligt 1 kap. 2 § första stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. l I central lagstiftning om statsbudgeten och förvaltningen framgår att effektivitet och service är grundläggande värden för de statsanställda. Källa: Värdegrundsdelegationen 35 »