Advokaten 1
Nyheter Undersökning av knäleder och visdomstände
r ska visa asylsökandes ålder Medicinsk åldersbedömning av ensamkommande asylsökande ska ske genom att knäleder och visdomständer undersöks. Det beskedet gav Rättsmedicinalverket (RMV) vid en pressträff den 9 september. De medicinska åldersbedömningar som Rättsmedicinalverket ska genomföra som underlag för bedömning av om en person är under eller över 18 år kommer att genomföras med hjälp av tandmognadsbedömning (visdomständerna) samt bedömning av mognadsgraden av tillväxtzonen i lårbenets nedre del. Varje knäledsbild ska bedömas av två oberoende röntgenläkare med erforderlig kompetens. Varje panoramaröntgenbild ska bedömas av två oberoende tandläkare. Den samlade medicinska åldersbedömningen som RMV lämnar till Migrationsverket kommer att göras av rättsläkare. RMV:s avsikt är att påbörja upphandlingen av medicinska tjänster för bedömningen Fördubbling av migrationsmål väntar Enligt Migrationsverkets senaste prognoser väntas antalet migrationsmål hos Sveriges domstolar vara fördubblade under 2017 jämfört med 2015. Redan under årets första sju månader i år ökade antalet migrationsmål på domstolarna med 27 procent jämfört med samma period året innan. Den största ökningen återfinns vid Migrationsdomstolen i Stockholm. För att möta ökningen av migRMV:s generaldirektör Monica Rodrigo bedömer att verksamheten kan komma igång under första kvartalet 2017. av 18-årsgränsen i början av oktober. Tidigast kan avtal med leverantörer slutas i december och verksamheten skulle därmed kunna komma igång under första kvartalet 2017, enligt RMV:s generaldirektör Monica Rodrigo. Medicinsk åldersbedömning är frivillig och en rättighet den asylsökande har. Det råder stor osäkerhet om hur många medicinska åldersbedömningar som man beräknar ska genomföras. Spannet är mellan fyra tusen och arton tusen undersökningar. – Det är bra att man försöker åstadkomma mer tillförlitliga åldersbedömningar. Problematiken kvarstår ändå eftersom det inte finns något exakt tillförlitligt sätt att fastställa ålder. Åldersbedömningar ska vara frivilliga och mot den bakgrunden är Advokatsamfundets vägledande uttalande från den 2 oktober 2015 om medicinska åldersbedömningar i asylärenden fortfarande aktuellt för offentliga biträden, säger Anne Ramberg, i en kommentar. TK Så kan häktningar och isolering minska Den 22 augusti lämnade Häktes- och restriktionsutredningen sitt betänkande Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) till inrikesminister Anders Ygeman. Häktes- och restriktionsutredningen anser att restriktioner används i större utsträckning än vad som är motiverat, och att det finns anledning att tro att vi i Sverige överdriver risken för att den som är häktad utan restriktioner agerar illojalt. Utredningen anser att det krävs en genomgripande förändring i Advokaten Nr 7 • 2016 synen på häktning och kulturen kring häktning. Utredningen anser också att det är angeläget att antalet barn som är intagna på häkten minskar väsentligt. För det behövs ny lagstiftning. Utredningen lämnar bland annat följande förslag. l Inrätta två nya alternativ till häktning: hemarrest och områdesarrest. l Häktningstiderna ska begränsas genom tidsfrister. En misstänkt ska kunna vara häktad högst sex månader innan åtal väcks. Undantag kan göras om det finns synnerliga skäl. Om den häktade är under 18 år ska tidsfristen i stället vara tre månader, och undantag ska tillåtas endast om det är absolut nödvändigt. l Domstolarnas restriktionsprövning ska bli mer omfattande. Domstolarna ska inte bara bestämma om åklagaren ska få tillstånd att meddela restriktioner, utan även vilken eller vilka sorters restriktioner som tillståndet i så fall omfattar. Läs mer: Häktes- och restriktionsutredningens betänkande Färre i häkte och minskad isolering, SOU 2016:52 rationsmål kommer ett antal domare i den sedan tidigare etablerade förstärkningsstyrkan att avsättas för tjänstgöring i migrationsdomstolarna. Flera domare från allmän domstol kommer också att utlånas till migrationsdomstol. Även möjligheten att anlita pensionerade domare kommer att användas. David Widlund och Monica Walldén. Sannolikhetsberäkningar kring Gryningspyromanen I oktober utkommer boken ”Gryningspyromanen – en berättelse om hämnd” av brandingenjören David Widlund och journalisten Monica Walldén. Författarna har tillsammans med professor Krzysztof Podgórski på statistiska institutionen vid Lunds universitet gjort sannolikhetsberäkningar på hur hög sannolikheten är att den så kallade Gryningspyromanen var inblandad i några av bränderna han inte dömdes för. – Sannolikhetsberäkningarna är av samma slag som har använts i Danmark som stöd till bevisning och som i detta nu används vid FN:s Libanontribunal i Haag för mordet på tidigare libanesiske presidenten Rafiq Hariri , säger David Widlund. 7