Advokaten 1
Nyheter Bara vart sjunde förskott betalas ut inom
egen standard Efter kritik från justitiekanslern har Migrationsverket utvärderat hur de hanterar begäran från offentliga biträden om förskott på kostnadsräkningar. Rapporten visar att bara 14 procent betalas ut inom egen standard. Justitiekanslern har i omgångar riktat kritik mot Migrationsverket för att offentliga biträden i migrationsmål får vänta oskäligt länge på sina ersättningar. En utvärdering som Migrationsverket nu har gjort om hanteringen visar att de saknat enhetliga bedömningar och rutiner för sin hantering av begäran om förskott på kostnadsräkningar. Rapporten visar också att ersättning vanligtvis inte betalas ut inom de sju dagar som Migrationsverkets egen standard för begäran om förskott fastslår, och att tidsmålen enligt standarden har följts i bara 14 procent av ärendena. – Jag ser mycket positivt på att Migrationsverket har genomfört denna utvärdering. Mer beklagligt, dock inte överraskande, är att systemet med förskottsutbetalningar uppenbarligen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Migrationsverket kommer nu att vidta en rad åtgärder Barnkonventionen välkomnas Barnombudsmannen, Barnrättscentrum och Sveriges advokatsamfund höll nyligen ett seminarium hos Advokatsamfundet med några av remissinstanserna för att diskutera förslagen i Barnrättighetsutredningens betänkande ”Barnkonventionen blir svensk lag” (SOU 2016:19). Barnrättighetsutredningens Advokatsamfundet har tidigare riktat kritik mot Migrationsverkets nya arbetsätt som påverkade arbetsuppgifterna för de offentliga biträdena i ärendena. för att förbättra hanteringen av förskottsutbetalningar, och Advokatsamfundet kommer även fortsättningsvis att bevaka denna utveckling, menar Anne Ramberg. advokatsamfundet har tidigare riktat kritik mot Migrationsverkets nya arbetsätt som påverkade arbetsuppgifterna för de offentliga biträdena i ärendena, och fick Migrationsverkets generaldirektör att backa och att klargöra att det inte är lämpligt att det offentliga biträdet presenterar information som talar till klientens nackdel. – Advokatens roll som offentligt biträde i migrationsärenden skiljer sig inte från den roll som advokaten har i övriga ärenden med beaktande av advokatetikens grundläggande krav, menar Anne Ramberg. läs mer på Advokatsamfundets webbplats. Internationellt rättsligt bistånd inom TF och YGL föreslås Den 15 september lämnade Mediegrundlagskommittén över betänkandet ”Ändrade mediegrundlagar” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Kommittén har haft i uppdrag att i vissa avseenden se över tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Betänkandet föreslår Advokaten Nr 7 • 2016 bland annat att det införs möjlighet att lämna internationellt rättsligt bistånd på det tryckoch yttrandefrihetsrättsliga området, eftersom kommittén menar att Sveriges nuvarande nationella reglering ger ytterst begränsade möjligheter att bistå andra länder i det här avseendet och inte kan anses vara i fas med utvecklingen inom EU. Förslaget innebär att ett förhör hålls med en misstänkt eller ett vittne efter att en utländsk åklagarmyndighet begärt det. Kommittén menar att utgångspunkten dock bör vara att svenska myndigheter som prövar en begäran om internationellt rättsligt bistånd inte ska tillämpa en lägre skyddsnivå än vad som följer av TF och YGL. Läs mer: Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) betänkande föreslog i våras en inkorporering av FN:s barnkonvention i svensk lag. De närvarande remissinstanserna var överlag positiva och menade att lagförslagen är viktiga steg för att barns rättigheter ska bli verklighet i Sverige, och menade att diskussionen om att barnkonventionen ska bli lag redan har haft genomslag i debatter kring övrig svensk lagstiftning. Frågetecken höjdes dock kring hur finansiering av kunskapslyft och hur tillgängliggörandet av myndigheterna ska gå till, vilket inte utredningen nämner. Anne Ramberg om dömdas tid i förvar Det finns i dag ingen bortre tidsgräns för hur länge personer som dömts till utvisning efter avtjänat straff kan sitta kvar i förvar i häkten och anstalter. I en intervju i Sveriges Radio sa Anne Ramberg att hon vill se en lagändring som begränsar tiden som utvisningsdömda kan sitta i förvar i väntan på att utvisningen kan genomföras. – Som det är nu är risken stor att man sitter längre än brottet förtjänat, sa Anne Ramberg. I inslaget framgår att regeringen däremot inte delar Rambergs uppfattning och inte anser att det är aktuellt med en lagändring. Även advokat Ignacio Vita uttalar sig i inslaget och är kritisk till att personer som avtjänat sitt straff placeras bland misstänkta och dömda brottslingar. 9 Anne Ramberg.