Nordens Tidning 1
skal kunne kommunikere med hinanden på sprogene d
ansk, norsk og svensk.” De norDiska pärlorna har ett uppdrag inom språkkoordinationen. På ett övergripande plan samarbetar Voksenåsen och Lysebu i Oslo, Schaeffergården i Köpenhamn, Hanaholmen i Helsingfors och Biskops Arnö i Sverige kring att koordinera och genomföra kurser för lärarstuderanden, med fokus på just språk, kultur och samhällsliv. Verksamheten är i allra högsta grad konkret, och kanske i den bemärkelsen blir ett avbrott från studenternas vardagliga studier på universiteten. Syftet är att de på flera plan ska få möta landet de besöker. Möta människorna, språket, kulturen och samhällslivet. På Biskops Arnö tar sig detta form i teaterbesök, gemensam undervisning med svenska deltagare och dagsresor till närliggande städer med studiebesök på såväl samhällsinstitutioner som museer och mer publika besöksmål. Men också i form av undervisning och föreläsningar i olika språk- och kulturrelaterade ämnen som svensk samtidslitteratur, svensk film och språkhistoria. Och lektionerna kan ge reflektioner om andra fenomen i undervisningen än bara språket och ämnet i sig. – Svenskarna pratar mer och de har djupare diskussioner, tycker Nita Suhonen. Många av de gästande studenterna värdesätter också just själva ”språkbadet”, att under en vecka vara tvungna att ta del i all undervisning på rikssvenska, ofta utan möjligheter till hjälp med översättningen. - Här undervisas allt på rikssvenska (eller dialekter från den rikssvenska sidan, förf. anm.). Medan i Finland talar läraren finlandssvenska, och också finska, när man undervisar i exempelvis grammatik på gymnasiet. Jag har varit nöjd med att jag har kunnat lägga märke till att jag förstår nästan allt även om det är tre år sedan jag var i Sverige sist, förklarar Iiris Miettinen. Hennes kurskamrat Oona Tolonen betonar fördelarna med att vara i en omgivning där det egna modersmålet inte räcker till för att kommunicera. – Det känns bra att vara i Sverige där jag måste använda svenskan. Det känns lättare att lära sig svenskan i just denna omgivning. Jiri Kuittinen håller med. – Mina kunskaper i hörförståelse av rikssvenskan har förbättrats mycket. Men det borde vara än mer ”tvunget” att använda rikssvenska i situationer med svenskspråkiga studenter. av maTS lundBOrg Och håkan TegneSTål För den som är intresserad av språkkoordinationen finns mer att läsa på http://www.norden.org/sv/tema/utbildningoch-forskning-i-norden/nordiska-avtal landes, herunder Færøernes, Grønlands og Ålands sprog, kultur og almindelige samfundsforhold” (Artikel 3d) ”Herunder skal aftaleparterne [...] d. fremme undervisningen i de andre nordiske landes sprog, kultur og samfundsforhold”. huvuDsakligt fokus i arbetet att förstärka förståelsen och språkkunskapen mellan de nordiska grannländerna är inriktat på barn och unga. 2012 beslutades att ”Indsatser for at styrke børn og unges sprogforståelse” är ett prioriterat område, samt ”prioritere en fokuseret og målrettet indsats for at styrke børn og unges forståelse af nabosprog, og at alle nordboere Lektion om svensk samtidslitteratur. Studenterna diskuterar skönlitteraturens funktion. nordens tidning nr 4 | 2015 23