Nordens Tidning 1
Ledaren Stöd det demokratiska fria föreningslivet
D et demokratiska fria föreningslivet i Norden är en grundläggande del i våra nordiska samhällen. Det skapar tillit, fostrar i demokrati, producerar nyttigheter i form av välfärdstjänster och service, trivsel och personlig utveckling. Det finns i tankelivet en statisk bild av ”föreningslivet”, men föreningslivet är som näringslivet: Nya föreningar startar och andra läggs ned. Hela tiden. Och det sker därmed en strukturomvandling. Hela tiden. De stora organisationerna, med stora kanslier råkar också ut för det, men de hanterar omvandlingen på andra sätt. Stora organisationers omvandling är en långsammare process än de lokala föreningarnas. Det är få som skriker kris i massmedia när lokala föreningar läggs ned. Men minskar medlemsantalet i stora organisationer står det ibland på DN:s ledarsida. Det flertyDiga och vaga begreppet ”civilsamhälle”, som den svenska riksdagen beslutade om för snart tio år sedan, skapade en del förvirring i Sverige. Det har också delvis varit fallet i övriga nordiska länder där civilsamhälle blev ett vagt och flertydigt alternativ till tidigare benämningar av folkrörelse- och medborgarorganisationer. Föreningslivet är bara en del av ”civilsamhället” som begrepp. Därutöver räknas upp en massa andra fenomen, som nätverk, grupper, projekt. Det visaDe sig dock vara lättare med en teoretisk formulering än vad som kunde utvecklas i den praktiska administrativa vardagen. Hur skulle bidrag konstrueras och hanteras till annat än föreningar och andra juridiska personer? Vem är ansvarig för och i ett nätverk? En grupp? Ett projekt? Frågor som hela EU brottas med i sitt arbete med ”civilsamhälle”, inte bara de nordiska länderna. nu har verkligheten delvis korrigerat den teoretiska formuleringen. Stöd, anläggningar, projektmedel betalas ut till juridiska personer. Någon måste ju vara ansvarig. Grunden är alltså administrativt sett åter juridiska personer, men i något bredare betydelse än enbart ideella föreningar, utan också kooperativ, stiftelser, allmännyttiga bolag m m. föreningen norDen strävar efter ett starkt civilsamhälle, som har en effektiv samverkan med en stark näringslivssektor och en 4 nordens tidning nr 4 | 2015 stark offentlig sektor. Det finns föreningar i alla tre sektorer. Ja, där finns också nätverk, kluster och projektgrupper. i Den ”norDiska samhällsmoDellen” bidrar den demokratiska föreningsformen till att främja och stärka samhällets demokratiska ordning, ansvar och varaktighet. Nätverk och grupper behövs de med, men de ger inte den kraft och organisation som bidrar till det nordiska samhällslivets utveckling. Stödet till föreningslivet går att jämföra med stödet till kulturoch näringsliv i bred betydelse. Där finns allt från starta egetstöd, organisations- och verksamhetsbidrag till marknads- och utvecklingsstöd. Det borde gälla stödet också till föreningslivet, i samtliga sektorer. kommanDe policy för civilsamhället som Nordiska ministerrådet arbetar med borde ha ett starkt föreningspolitiskt avsnitt motsvarande de kultur- och näringspolitiska som finns i andra policydokument. Sinikka BOhlin OrdFörande Föreningen nOrden FOTO: S. SigFuSSOn/nOrden.Org FOTO: JOhanneS JanSSOn/nOrden.Org