Bygdegården 1
BR 75 ÅR — FÖRBUNDETS UTVECKLING Med sitt långa b
ygdegårdsengagemang har Monica Eriksson varit en stor del av Bygdegårdarnas Riksförbunds (BR) utveckling de senaste 40 åren. Tidskriften Bygdegården träffade henne för att höra mer om hur förbundet har växt sig starkt under de senaste decennierna. Monica om 40 år med bygdegårdar I slutet av 1970-talet, när Monica arbetade som verksamhetsledare på Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) fick hon nys om att det fanns cirka 500 bygdegårdar i landet och började intressera sig för dessa kulturhus på landsbygden. Det hade varit mycket teater och aktiviteter på 50-talet som senare ebbat ut. BR var på gång att skriva ett handlingsprogram för sin verksamhet. Monica fick genom sina kontakter möjligheten att skriva en text om att bilda programråd på alla nivåer i organisationen. Det blev också stämmans beslut 1978, och i förbundets nybildade programråd blev Monica CUF:s representant. Senare blev hon också invald som ersättare i förbundsstyrelsen, och 1980 blev hon BR:s första kulturkonsulent. – Satsningen på kultur är grogrunden till att BR har växt och utvecklats. När vi började engagerade oss för innehållet i husen så fanns det en mening med att vara med och att stanna kvar. Bygdegårdarna blev samlingslokalen för bygdens kulturaktiviteter, säger Monica. 1994 blev Monica förbundssekreterare i BR, en tjänst hon stannade kvar på i 21 år. Monica berättar om hur bygdegårdsrörelsen växt och blivit starkare under de senaste decennierna: – Organisationen är starkare idag tack vare starkare distrikt. Satsningar på utbildning och införande av verksamhetsområdesansvariga personer i distrikten har varit värdefullt. Och att hålla grytan kokande: ha nya kampanjer, satsningar 14 BYGDEGÅRDEN och projekt som gör att det alltid finns saker att haka på för föreningarna. En annan viktig del för förbundets utveckling har varit kommunikationsarbetet. Att tidskriften Bygdegården kom på 80-talet svetsade samman bygdegårdsrörelsen i hela landet menar Monica. Och redan i mitten på 90-talet lanserade BR en hemsida. – Vi skaffade hemsida före både SV och LRF. Vi hade också en e-postadress som vi inte kunde logga in på själva. Mejl som kom dit faxades till oss, och så faxade vi svar tillbaka som vår datakille skrev in och mejlade tillbaka till avsändaren. Att synas i media och bli mer kända av allmänheten har varit ett viktigt fokus. Och idogt arbete ger resultat. – På 80-talet var vi nobodies men i mitten på 90-talet blev vi en faktor att räkna med. Varje gång det sas bygdegård i media firade vi med tårta. Det skulle inte gå idag när vi omnämns var och varannan vecka, skrattar Monica. Utvecklingsarbetet som BR gått igenom de senaste åren är en viktig grund för en fortsatt stark organisation som tar nya steg. – Varje generation måste definiera för sig själva varför man finns till. Och att medlemmarna förstår sammanhanget i hela bygdegårdsrörelsen och inte bara sin egen bygdegård är en viktig aspekt av utvecklingsarbetet, menar Monica. Att BR alltid varit en landsMonica Eriksson har varit engagerad i bygdegårdsrörelsen sedan slutet av 1970-talet och arbetade på förbundskansliet från 1980 till 2015 så hon har mycket att berätta vad som hänt inom BR de senaste 40 åren. Foto: Henrik Juhlin