I FOKUS / Sveriges ekonomi Vad händer med jobben?
– Arbetslösheten har skjutit i höjden samtidigt som antalet varsel och permitteringar har nått rekordnivåer. I mitten av maj var omkring en miljon personer arbetslösa, varslade om uppsägning eller permitterade. Många personalintensiva tjänstebranscher är hårt drabbade. Permitteringsstödet hjälper framför allt tillsvidareanställda att behålla jobbet, men leder också till att timanställda och konsulter i större utsträckning förlorar sina arbeten. – Även om korttidspermitteringar och regeringens övriga åtgärder dämpar räknar vi med att arbetslösheten stiger till hela 10 procent under hösten, för att därefter sakta sjunka tillbaka. Unga och utrikesfödda drabbas särskilt hårt och det finns en uppenbar risk att svaga grupper permanent slås ut från arbetsmarknaden. 6 Det låter dystert. Finns det några ljusglimtar? – I takt med att restriktionerna lättas sker en gradvis återhämtning i den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt kommer regeringen med stor sannolikhet sätta in fler åtgärder för att ”kickstarta” ekonomin och det ser inte ut att bli några räntehöjningar de kommande åren. Vad kan staten och Riksbanken göra? – Både finanspolitik och penningpolitik bör vara maximalt expansiv för att undvika att krisen blir längre än nödvändigt. Så länge smittspridningen pågår kan regeringen och Riksbanken främst mildra skadeverkningarna. Hittills har regeringen infört krisåtgärder på cirka 250 miljarder kronor. Det har bland annat införts möjligheter till korttidspermittering, omställningsstöd, temporärt sänkta sociala avgifter, stöd till hyror och slopat sjuklöneansvar. Företagen har erbjudits anstånd med skatteinbetalningar, garantier och lån. Samtidigt har kommunerna fått mer pengar och Akassan har blivit mer generös. – Allt talar för att det blir ytterligare krisåtgärder och att både finans och penningpolitiken kommer att vara expansiv de kommande åren. Hur ser de ekonomiska effekterna ut på lite längre sikt? – Någon gång ska notan betalas. Covid19pandemin kommer att lämna efter sig en högre offentlig skuldsättning. Förutom de direkta kostnaderna för åtgärderna försvagas de offentliga finanserna av nedgången i ekonomin. Sammantaget räknar vi med att den offentliga sektorn i år uppvisar ett budget underskott på runt 7 procent av BNP, och att offentlig skuldsättning stiger från ungefär 35 till 45 procent av BNP. Kommer den svenska ekonomin återhämta sig snabbare än omvärlden? – Det är lätt att tro det eftersom Sverige haft ett friare förhållningssätt som har inneburit en något högre aktivitet i samhället. Dessutom har vi förhållandevis låg statsskuld, både i en internationell och historisk jämförelse, vilket gör att regeringen har större utrymme för ytterligare insatser utan att det äventyrar de offentliga finanserna. – Å andra sidan är Sverige en liten öppen ekonomi, känslig för alla störningar i omvärldsefterfrågan. Och hushållen är högre skuldsatta än i andra länder vilket kan påverka konsumtionen. Vad är er slutsats av det? – Vår samlade bedömning är att Sverige påverkas ungefär lika mycket som övriga Europa, och att ekonomin för helåret krymper med nära 7 procent i år, för att sedan öka med cirka 4 procent 2021. Men återhämtningen är både beroende av utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Det finns en uppenbar risk för bakslag, både det faktum att smittspridningen kan ta ny fart i höst och på grund av svagheter i ekonomin sedan tidigare. Vi har därför skissat på två alternativa scenarier för världsekonomin som ligger till grund för motsvarande scenarier för Sverige. n STORA PERMANENTA EFFEKTER AV CORONAKRISEN Real BNP-nivå per kvartal i Sverige, miljarder kronor 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 1 050 1 000 Huvudscenario, april Föregående prognos, januari V-återhämtning L-återhämtning Källa: Macrobond och Handelsbanken V-formad återhämtning I en förhållandevis snabb återhämtning återgår företag och hushåll i en snabbare takt till vardagen. Många tjänstebranscher och tillverkningsindustrin drabbas fortfarande hårt initialt men arbetslösheten stiger inte lika snabbt och faller framför allt tillbaka snabbare. L-formad återhämtning I en mer utdragen kris biter sig arbetslösheten fast på en hög nivå, antalet konkurser ökar radikalt och inflationsförväntningarna blir mycket låga. Ju mer långvarig kris, desto större permanenta effekter. 2018 2019 2020 2021 2022