Tidningen Energi 1
Ny spelplan för kraftchefen Kapacitetsbrist, vola
tila elmarknader och försenade elnätsprojekt. Den snabba utvecklingen på kraftmarknaden innebär många nya utmaningar för Svenska kraftnät. Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe har haft ett intensivt första år på sin post. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ERIK CRONBERG F rekvensen signalerar grönt på Svenska kraftnäts dataskärm i entrén på huvudkontoret i Sundbyberg, men prisläget på Nordenkartan bredvid är extremt. Det är i slutet av juni och i södra Sverige (SE4) ligger priserna på 174 öre per kWh, medan elen i norra Sverige bara kostar 12 öre/kWh. Ett par dagar innan har Uniper satt igång sitt oljekraftverk i Karlshamn för att tjäna pengar på det udda prisläget – och Svenska kraftnät har precis skrivit avtal med Vattenfall om att hålla igång Ringhals 1 för att säkra stabiliteten i nätet under sommaren. – Ja, det har varit ett speciellt driftläge som gör att vi måste ta till de här åtgärderna. Det beror på att revisionsplanerna för kärnkraftverken ändrades i ett sent skede. Oftast läggs dessa planer ett år i taget med lång framförhållning. Men nu förlängdes de, bland annat på grund av säkerhetsproblem och att man räknade med lägre elpriser, säger Lotta Medelius-Bredhe, general direktör på Svenska kraftnät (SvK). Den låga kärnkraftsproduktionen medförde att SvK i början av juni kraftig begränsade överföringskapaciteten mellan de två södra prisområdena för att klara stabiliteten i elnäten. Och därav blev kapacitetsbristen ännu mer uppenbar. SvK justerar kapaciteterna kontinuerligt för att förhindra överbelastning. Arbeten i stamnätet som medför större kapacitetsminskningar förläggs alltid till sommarhalvåret, så även i år. Åtgärderna krävs för att behålla spänning och kortslutningseffekt i södra Sverige. Och det är då kärnkraftens rotations energi behövs, då dessa generatorer fortsätter rotera lika fort om annan produktion skulle falla ifrån. Men hur ser det då ut nästa sommar när Ringhals 1 ska tas bort – klarar vi elstabiliteten i södra Sverige? – Ja, men vi får använda nya verktyg. Denna sommar har vi en ny reserv genom stödtjänsten FFR som kan stötta systemet vid störningar. Vi kommer säkert också att öka förmågan till mothandel och i höst är också vårt projekt rörande installation av reaktiv effekt på västkusten klar, vilket bidrar till stabilisering. Och när Sydvästlänken står klar stärks balansen ytterligare. En av utmaningarna i Sverige är att en stor del av elproduktionen ligger i norr, medan den stora elanvändningen sker i södra Sverige. Det ställer krav på rejäl överföringskapacitet. Att Sydvästlänken, mellan Hallsberg och Hörby, blivit försenad i fem år har knappast förbättrat situationen. När den tas i drift i höst kommer överföringskapaciteten öka med runt 25 procent till södra Sverige. Men varför har det blivit så försenat? – Vi valde den leverantör som hade lägst pris, och det företaget underskattade komplexiteten. Det har TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 19