Tidningen Energi 1
– Det kan vara läge att se över energimarknaden o
ch se om man ska lägga in fler komponenter i elpriset, säger Lotta Medelius-Bredhe. Här med utblick på SvK:s huvudkontor i Sundbyberg. Städer och regioner måste ta ett större ansvar själva för elnätsplaneringen. varit en utmanande teknik där vi haft stora problem med omriktarstationerna. Vi måste bli tydligare i våra krav och kriterier när vi upphandlar, konstaterar Lotta Medelius-Bredhe. D 20 NR 5 2020 TIDNINGEN ENERGI en stora förstärkningen pågår dock lite längre norrut, i skarven mellan norra Sverige och Mälardalen. Här genomför SvK projektet NordSyd som ska öka överföringskapaciteten från 7 300 MW till runt 10 000 MW till 2039 genom att uppgradera och ersätta gamla ledningar. Upprustningen behövs onekligen. Sverige elektrifierades tidigt och har därmed ett av Europas äldsta stamnät med vissa delar som har över 60 år på nacken. Samtidigt pekar allt på att elektrifieringen tar ordentlig fart under kommande decennier. Allt fler aktörer är kritiska till den långsamma nätutbyggnaden, då det i snitt tar 10–12 år att bygga nya elnät. Vad behövs för att minska ledtiderna? – Det är många delar som behöver förbättras. Om vi till exempel skulle kunna inleda ledningsförrättningar innan ansökan hos Lantmäteriet kan vi jobba parallellt med olika processer. Sedan vore det bra om vi kunde få koncession för en helhet istället för delar av en ledning. Därutöver finns det flera förslag i Nätkoncessionsutredningen som bör genomföras, till exempel att Lantmäteriet ska kunna besluta om tillträde för detaljprojektering innan koncession har meddelats. En del aktörer har pekat på möjligheten att ändra miljöbalken och lyfta klimatet mer i avvägningssituationer? – Det vore väl värdefullt att utreda miljöbalken. Jag tror överlag att vi behöver diskutera klimatnytta kontra andra nyttor. Förhoppningsvis behandlar Klimaträttsutredningen den frågan i sitt arbete. Enligt Lotta Medelius-Bredhe har dock Svenska kraftnät utvecklat och förändrat sina arbetsprocesser för att snabba på hanteringen. – Vi gör ordentliga analyser tillsammans med alla berörda myndigheter och identifierar tydliga hinder. Sedan går vi fram med ett förslag i stället för flera alternativ. Vi har också med länsstyrelser tidigare i planeringen, säger hon. Trots detta har utmaningarna med kapacitetsbrist ökat under senare år. Tydliga exempel är Stockholm, Uppsala och Malmö, och fler kommuner tycks snart hamna i riskzonen. Energiföretagen har förslagit att SvK borde göra en heltäckande elnätsplan och ta ett större ansvar för helheten – vad säger du om det? – Jag har svårt att se att vi kan göra det idag. Städer och regioner måste ta ett större ansvar själva. Jag skulle vilja se en större systematik i regionernas planering