Tidningen Energi 1
Tema Lågtempererad fjärrvärme D Med dessa nya vär
mekällor är drivkraften för ett teknikskifte ungefär fem gånger högre. Sven Werner, senior professor, Högskolan i Halmstad. 24 NR 5 2020 TIDNINGEN ENERGI agens svenska fjärrvärmesystem, ofta kallat tredje generationens fjärrvärme, har temperaturer på runt 86 grader i framledningen och 47 grader i returen i snitt. Nu vässar man tekniken ytterligare och i fjärde generationens fjärrvärme handlar det om temperaturer i spannet 10–70 grader och med returer på 5–35 grader. Fördelarna med detta system är flera, framför allt att det ger lägre värmeförluster i näten och att det går att ta vara på energi från flöden med lägre temperaturer än vid förbränning. På sikt kan även distributionsteknik och fjärrvärmecentraler bli billigare genom lägre systemtemperaturer och en högre grad av standardisering. En intressant tekniklösning för fjärde generationens fjärrvärme presenterades 2017 av Sven Werner och Helge Averfalk. Det var en helt ny och unik design för fjärrvärmedistribution, kallad 4GDH-3P (fjärde generationen fjärrvärme med tre rör). Sven Werner var då professor i energiteknik och Helge Averfalk var doktorand – båda vid Högskolan i Halmstad. Denna teknik använder ett distributionsnät med tre rör istället för två, lägenhetsväxlare istället för en stor fjärrvärmecentral per fastighet samt längre termisk längd i värmeväxlare. – Drivkraften för fjärde generationens fjärrvärme är ekonomiska fördelar i värmetillförseln. Har man en befintlig anläggning inom exempelvis solvärme eller värmepumpar kan man få ut mer kapacitet från den anläggningen, säger Helge Averfalk, numera doktor i fjärrvärmeteknik och universitetslektor på Högskolan i Halmstad. – Bygger man en ny anläggning till lägre temperaturnivåer kan man bygga en mindre anläggning till lägre kostnad och ändå få ut samma effekt. Det beror på att effek tiviteten är högre och att temperaturnivåerna är lägre från exempelvis solfångare, geotermi och restvärme. Kollegan Sven Werner, seniorprofessor, fyller i: – Med dessa nya värmekällor är drivkraften för ett teknikskifte ungefär fem gånger högre än tidigare. Det beror på att produktionstemperaturerna är väldigt nära de som är i fjärrvärmenätet, så det blir stora hävstångseffekter. Detta är ett paradigmskifte. Utbyggnaden av lågtemperatursystem handlar i första hand om fjärrvärme till nya områden. Enligt Sven Werner finns eller byggs det olika former av lågtemperatursystem på tio platser i Sverige. Det är med andra ord än så länge ett fåtal projekt. Den huvudsakliga förklaringen är att fjärrvärmesystemet är väl utbyggt, men också att branschen är van vid befintlig teknik. Den stora utbyggnaden av lågtemperatursystem kommer därför främst att ske i andra länder i Europa, där det i flera städer än så länge inte finns så mycket fjärrvärme. Många av lågtemperatursystemen beräknas att använda spillvärme. Enligt Heat Roadmap Europe, som Sven Werner har medverkat i, finns det tillräckligt mycket spillvärme för att värma alla fastigheter i EU. Enligt honom finns det numera intresse för lågtemperatursystem i nästan alla europeiska länder och redan är 30–40 lågtemperaturnät byggda enbart i Tyskland. Det största lågtemperatursystemet i Europa finns dock i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, vilket omfattar 30 GWh värme. Det är Stockholm Exergi som har byggt detta system och här använder man returvatten från fjärrvärmesystemet som huvudsaklig värmekälla. – Drivkraften för att utveckla lågtemperatursystem sker i EU-projekt. Det är där folk träffas och diskuterar. Den senaste tiden har forskningen till fjärrvärme fullkomligen exploderat. För 15 år sedan fanns 10 miljoner kronor om året till EU-projekt inom fjärrvärme och nu finns en halv miljard kronor, säger Sven Werner och fortsätter: – Vi har kämpat länge för att få pengar till fjärrvärmeforskning. Nu finns pengarna och forskningssamhället har hängt på. Det gäller att även näringslivet tar vara på den här chansen. K ristina Lygnerud, chef för energigruppen på IVL (Svenska Miljöinstitutet), har bidragit till att EU-ansökningar för 44 miljoner euro har blivit beviljade för forskningsprojekt till lågtemperatursystem och spillvärmeåtervinning. Hon ser stora fördelar med dessa system och är förvånad över att inte fler svenska energibolag bygger ut lågtemperatursystem i nya områden. – Vad ska energibolagen göra när avfallsmängderna minskar och skogen används till annat än förbränning? Vi ser redan tydliga tecken på att fler aktörer vill använda biomassan. Bolagen behöver därför påbörja sin framtidssäkring nu, säger Kristina Lygnerud. För att få fart på utbyggnaden i Sverige skulle hon vilja se förändringar i såväl policydokument som finansieringslösningar. – De legala ramverken och policydokumenten är gjorda för befintlig teknik, så här behövs det förändringar. Det skulle exempelvis kunna handla om att man ska ska använda restvärme när man bygger ut fjärrvärme om det finns tillgång till det. Det finns också begränsat med ekonomiskt stöd för restvärmeåtervinning i fjärrsystemet, men ett sådant stöd skulle öka intresset, anser Kristina Lygnerud. Fördelarna med lågtemperatursystem är inte enbart