Tidningen Energi 1
Vätgasens många användningsområden TYSK STRATEGI
Värme – dels vid industriell produktion av till exempel cement, glas, stål och aluminium – men också för uppvärmning av byggnader. Bränsle för exempelvis flygplan, bilar och fartyg – men också för reservkraftsanläggningar. Nio miljarder euro på förnybar vätgas i en ny strategi som presenterades i juni. Tanken är att ge skjuts åt Tysklands energiomvandling och stärka landets ambition att bli världsledande inom vätgasteknik, inklusive produktion av syntetiskt metan, flygfotogen, metanol och ammoniak. Strategin innebär att Råvara i skilda produkter som plast, stål och konstgödning. Tyskland bygger en inhemsk industri med en tillverkningskapacitet på 5 GW vätgas till 2030. Tanken är att kapaciteten ska utökas med lika mycket till 2035 eller senast 2040. I satsningen ingår också att bygga upp den förnybara energi kapacitet som krävs för att producera vätgasen. Sju miljarder euro utlovas i form av marknadslanseringar av vätgassatsningar i Tyskland, och ytterligare 2 miljarder euro går till utvecklingen av internationella samverkansprojekt. Vätgas ses som en möjliggörare för att uppnå en ren, säker och ekonomiskt hållbar energiförsörjning. dyra. I Japan, som kommit längst med bränsleceller i bilar, kostar en vätgasbil cirka 250 000 kronor mer än motsvarande hybridbil. Osäker avkastning Det finns också ett hönan och ägget-problem – varför göra stora investeringar i dyrbara produktions anläggningar och distributionsapparater för vätgas om det inte finns säker avsättning för den? Detta problem är dock hanterbart eftersom det finns gott om utrymme att ersätta fossilt producerad vätgas och på så sätt uppnå betydande klimatvinster. Ett annat sätt att få avsättning för vätgas utan att bygga ny infrastruktur, som IEA lyfter fram, är lagstiftning om inblandning av vätgas i naturgas för distribution i det vanliga gas nätet, på samma sätt som man idag blandar ut fossila fordonsbränslen. Metoden är på väg att prövas i Australien. Om EU blandar ut den naturgas som används i unionen med 5 volymprocent vätgas så skulle efterfrågan på grön vätgas öka med 2,5 miljoner ton om året, vilket skulle kräva 25 GW ny elektrolyskapacitet. Eftersom vätgas kan framställas med hjälp av nästan alla befintliga energislag och användas som energi bärare i så många sammanhang är det inte konstigt att fokus skiljer sig åt i olika länder. I Sverige är det mest omskrivna projektet Hybrit, där SSAB, Vattenfall och LKAB samarbetar för att framställa fossilfritt stål genom direktreduktion med hjälp av grön vätgas. I Österrike finns ett liknande projekt. I Danmark samarbetar Ørstedt, SAS, Maersk med flera för att vätgas från havsbaserad vindkraft ska användas för produktion av bland annat flygfotogen och metanol till fartygsbränslen. I Australien där avstånden är stora och nätkapaciteteten otillräcklig erbjuder vätgas för produktion av fossilfri ammoniak en lösning på stora regionala el överskott från gigantiska solelsparker. Förnybar el med vätgas som energiutjämnare ses också som en lösning för att rädda förorenande och olönsamma aluminium smältverk, en lösning som dessutom kan användas för att balansera de regionala elnäten. CARL JOHAN LILJEGREN Källor: IEA The future of hydrogen, Rystad Renewable Energy Newsletter, Ieefa.org TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 53