Tidningen Energi 1
Till sist LEDARKRÖNIKA När slår vi i taket? E Eft
er ett omtumlande halvår i coronapandemins tecken har det varit härligt med sommar och semester. Sol, vind, salta havsbad, umgänge med nära och kära och tid för reflektion – självklart på hemmaplan. Det vi har upplevt med pandemin förskräcker. Tveklöst är det ett historiskt år när vi senare summerar 2020. Men det finns skäl att ställa frågan kring vår elförsörjning och dess minskande marginaler: blir det första vintern som vi kommer att slå i taket och få uppleva att delar av landet manuellt kopplas bort? Vi har upplevt många prövningar kring elnätets kapacitet och förmåga, till exempel under stormarna Gudrun och Per då hundratusentals elkunder blev strömlösa. Det enda vi hittills kunnat undgå är manuell bortkoppling för att säkra elnätets funktion. Om vi hamnar i krisläge, och marginalerna är uppätna, återstår att manuellt släcka ned ett område i taget i den landsdel där bekymren är störst – Sydsverige. Regionnätsägaren beordrar då nedsläckning av ett område två timmar åt gången. Och sedan rullar det vidare till nästa område – tills elnätet ånyo klarar kapaciteten. Skulle vi hamna i det läget, blir det ännu en historisk erfarenhet. Må vi slippa det! Svenska kraftnät har ansvaret för att stamnätet – elnätets ”europavägar” – fungerar. Frekvensen måste upprätthållas runt 50 hertz. Produktionen måste hela tiden anpassas till användningen. Då är vattenkraften i särklass när det gäller att snabbt parera svängningarna i användningen. Även kärnkraften spelar i det avseendet en viktig roll. Men det uthålliga samhället – det vi alla inser är målet – måste vara förnybart. Då är det sol, vind och vatten som gäller. Vi är på väg – men inte där ännu. Elnätskapaciteten i Sydsverige är ett stort bekymmer. Skåne är i stor utsträckning beroende av elöverföring från andra delar av Sverige och grannländer. Elanvändningen i Skåne har varit relativt konstant de senaste decennierna men 70 NR 5 2020 TIDNINGEN ENERGI mycket pekar nu på att denna trend har brutits. Skälen är elektrifiering av transportsektorn, nyproduktion av bostäder i växande städer och en fortsatt etablering och expansion av företag. Nya industriinvesteringar, som tarvar ökad elanvändning, får nobben. Detta hämmar den ekonomiska utvecklingen. Basindustrin ringer i varningsklockorna. Stora insatser pågår för att förstärka situationen. Men det dröjer. Till 2024 väntas stamnätet i Skåne vara redo för ökat effektuttag. Och först 2029 ska hela situationen vara åtgärdad. Svenska kraftnät har fått göra flera ”Om vintern blir kall och vindkraften i Sverige, Danmark och norra Tyskland står stilla – kan vi undvika en nedsläckning då?” ”brandkårsutryckningar” för att trygga elleveranserna i Skåne över sommaren. Bland annat har man träffat avtal med Vattenfall om att låta Ringhals 1 vara igång för att säkra stabiliteten. Framåt ser vi också omfattande regelförändringar på elmarknadsområdet, Elmarknadsdirektivet kommer att innebära flera och nya utmaningar och fokuserar på tre huvudfrågor – konsument inflytande och konsumentskydd, flexibilitet i systemet och elnätsföretagets roll. Huruvida tidplanen håller – att detta ska bli svensk lag redan till årsskiftet – återstår att se. Vi på Ystad Energi funderar och förbereder oss. Det vi ser framför oss är fortsatt arbete med vidareutveckling av verksamheten, samverkan, digitalisering och webbmöten. Vi är tillbaka efter en härlig semester med nya krafter och idéer för att ta oss an framtiden. Energi handlar om en sak: rätt effekt vid rätt tillfälle. Allt annat blir snabbt irrelevant. Oron inför vintern gnager därför vidare. Om vintern blir kall och vindkraften i Sverige, Danmark och norra Tyskland står stilla – kan vi undvika en nedsläckning då? Jessica Fredson Vd Ystad Energi