STT 1
8 STT Vecka 7 onsdag 14 februari 2018 TRANEMO BYG
DEN Frågor som Lennart brinner för Crister Persson har varit ledare för Centern i Tranemo sedan 2006. FOTO: STT/ARKIV 5 frågor till Crister Persson TRANEMO Efter tolv år som ledare för Centern i Tranemo, och de fl esta av de åren som kommunstyrelsens ordförande, lämnar Crister Persson sin post sista april. Varför slutar du? –Jag sa, när denna mandatperiod inleddes, att det var min sista, jag fyller 68 år, och att vi kunde skifta ledare när partiet tyckte det var lämpligt. Jag började själv i april inför valet 2006, och det är bra att ge erfterträdaren en chans att sätt a sig in i arbetet innan valrörelsen sätt er igång. Vad vill du säga om din efterträdare? –Han har en gedigen erfarenhet med 30 år i politiken och har dessutom arbetat i denna och andra kommuners verksamhet. Han behöver inte lära sig hur kommunen fungerar. Men kan det inte behövas nytt blod? – Det är kanske inte det viktigaste i den positionen. Vi har många nya namn på listan, både unga människor, av båda könen och de som är nya i politiken. Hur har Tranemo förändrats under dina år i ledningen? – Invånarantalet har till exempel ökat under senare år, vilket gjort att efterfrågan på bostäder ökat. Nu byggs det en hel del i Tranemo. Vad ska du göra nu? – När jag slutat är det en härlig tid att vara ledig och ta det lugnt. Jag ska delta i valrörelsen och bistå utifrån min erfarenhet. Sedan håller jag öppet vad jag ska engagera mig i. Jag brinner för Mossebo, är ordförande i hembygdsföreningen och deltar i teatern på Mossebodagen varje år. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com Tågtrafiken: Nya tågstopp skulle innebära ett jättelyft för hela kommunen. Bostäder: Vi måste bygga fl er bostäder så att kommunen kan växa. Föreningslivet: Jag har jobbat i föreningar hela mitt liv. Det är viktigt med en bra fritid. Mat i kommunens verksamhet: Så långt det är möjligt vill jag ha svenskt och lokalproducerat. Enskilda människan: Jag tror på den enskilda människan och vill bygga på det lokala engagemanget. Hållbarhet: Den gröna hållbara sidan är viktig. Vi måste ställa om vårt sätt att leva och förhålla oss till jorden. Trygghet: Vi måste skapa trygghet i samhället oavsett om det gäller brott, vård eller ledarskap. Om allt går som det ska arbetar Lennart Haglund bara drygt två månader till som projektledare på tekniska sektionen på Tranemo kommun. – Politiskt känns det väldigt bra just nu, partiet och jag är överens om det mesta, säger han. Lennart är Centerns nya etta TRANEMO Centerpartiets nya förstanamn är Lennart Haglund. Det stod klart efter partistämman i torsdags. Från och med maj kommer han att vara tjänstledig från kommunen för att på heltid syssla med politiken. – Det ska bli spännande och intressant att få jobba heltid med det som varit mitt fritidsintresse hela mitt liv, säger Lennart Haglund. Det var på partiets stämma i torsdags, den 8 februari, som det stod klart att Centerpartiet i Tranemo fått ett nytt förstanamn. Den 1 maj är det tänkt att Lennart Haglund från Nitt orp ska ta över som vice ordförande i kommunstyrelsen efter Crister Persson. Men innan allting är helt klart ska det formella beslutet tas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fram i vår. – Det här känns jätt espännande och jag ser fram emot våren. Men jag känner också en ödmjukhet och stor respekt, för det är ett stort ansvar, säger Lennart Haglund. Idag jobbar han som projektledare på tekniska sektionen på Tranemo kommun, ett arbete han kommer att ta tjänstledigt ifrån. – Det är en fördel att jag jobbat länge och vet hur en kommun fungerar. Han har jobbat på kommunen i 35 år och sutt it med i kommunfullmäktige under 30 års tid, med avbrott under några år när hans barn var små. Ser du någon svårighet att gå från tjänsteman till politiker? – Vi vill alla ha en bra kommun och jobbar för samma sak så jag upplever inte att det är svårt att skilja rollerna åt. Hur känns det att gå in som förstenamn under ett valår? – Jag kan inte få en bätt re start. Det är alldeles idealiskt att få vara med ett tag före valet. När frågan om förstaplatsen kom blev han glad att få förtroendet. – Får jag den här chansen måste jag ta den för den kommer nog inte igen, säger han. Som ledare försöker han lyssna på alla. – Jag försöker samla ihop alla idéer till en gemensam ståndpunkt. Jag vill också vara tillgänglig och stött a när det behövs och möta var och en på sin egen bana. Söndagen den 9 september är det val till riksdag, kommun och landsting. – Vi har bra drag i partiet nationellt och det smitt ar av sig. Jag hoppas att Centerpartiet i Tranemo ska ta två eller tre mandat till i det här valet. Idag har Centerpartiet i Tranemo nio mandat. På partistämman utsågs också partiets andra och tredje namn. Tvåa på fullmäktigelistan är Karin Ljungdahl och trea Christoff er Andersson. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com FOTO: YLVA HIDENG ”Hur gjorde man förr när var och varannan hade sju ungar?” Det krävs en by för att uppfostra ett barn Det ligger grus i hallen och vantar på vift. Min hall är inte annorlunda än andra barnfamiljers. Min frustration över stöket är inte heller unik. för kroppslig bestraff ning eller annan kränkande behandling” Lag (1983:47). En självklarhet, eller? MÅNSTAD CAROLINE GUSTAFSSON Studerar andra året på Socialpeda gogiska programmet på Högskolan Väst. Intresserad av barnets perspektiv, livsvillkor, identitet och föräldraskap. Läste på Facebook att endast genier klarar ett ytt re kaos, men för mig krävs det viljestyrka att ignorera dammrått orna som mobiliserar i hörnen. Tar ännu en kopp kaff e och kämpar med 30 högskolepoäng i juridik, just nu barnrätt som engagerar mycket mer än hushållssysslor. Låt mig citera Föräldrabalkens 6:e kapitel 1 §: ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsätt as Plan för föräldraskapet Hur implementeras lagen på bästa sätt ? Högläsning ur Föräldrabalken på barna vårdscentralens föräldrautbildning? Nja, låt oss vara ärliga, hand upp alla de som har en plan för karriären eller träningen! Min följdfråga; hur många har en plan för föräldraskapet eller hur vi blir bätt re medmänniskor? Kanske har dagens föräldrar mindre tid för sitt föräldra skap med tanke på vår ständiga strävan efter att hålla jämna steg med arbetskamraten, grannen eller vem man nu jämför sig med. Men även på grund av vårt meningslösa scrollande på sociala medier och maraton streamningar av ”Vikings”. Sådant tar tid. Min egentid, då, tänker en slutkörd förälder. Egentid är lika mycket ett ord som tillsammanstid, för den som undrar. Jag undrar hur man gjorde förr, när var och varannan hade sju ungar. Jag har bara två, men hinner ändå inte. Uppfostra andras barn Enligt ett gammalt afrikanskt utt ryck krävs det en hel by för att uppfostra ett barn. Tvivlar du på att det fungerar i vårt allt mer individualistiska samhälle? Kanske på grund av att du sagt ifrån till ett barn i lekparken, i all välmening. Då vet du hur onda ögat känns; tro inte att du får uppfostra mitt barn. 2 § i Föräldrabalken 6:e kapitlet fortsätt er ”… Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning.” Med andra ord, föräldraansvar innebär en skyldighet att ge stöd och omsorg. Men när vi inte orkar, vem ser och hör oss? Perfekta föräldrar fi nns förstås inte och vi gör så gott vi kan. Skippa skuld och skam över att vi inte är perfekta. Låt oss istället vara varandras ögon och öron, för att kunna se barnen som inte blir sedda. Min hall må vara grusig, men du är alltid välkommen in. Kaff e eller saft? CAROLINE GUSTAFSSON