Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet agens situati
on De flesta, som tidskriften talat med, är överens om att inom det grundlagsskyddade området är det inga större problem med kränkningar av privatlivet. På det stora hela fungerar det väl och det har inte heller skett någon större förändring under de senaste tio åren. Det självregleringssystem som finns för medierna är någorlunda tillfredsställande även om det går att tänka sig en utvidgning av systemet. Systemet bygger på att de inblandade visar lojalitet mot det. Det finns tendenser från massmediernas sida till att man inte stödjer systemet till fullo och inte, eller motvilligt, publicerar fällanden och därmed inte ger dem som utsatts den upprättelse de har rätt till. Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttrycker det till och med så att det finns representanter från mediernas håll som är på kollisionskurs med det egna systemet och tar avstånd från det. Enligt Schultz är det pressetiska systemet inte ett effektivt medel till upprättelse. Men det är inte på det grundlagsskyddade området utan utanför som problemen i huvudsak finns, där frodas de och har ökat lavinartat under det senaste decenniet tack vara teknikens möjliggörande. De flesta av dem tidskriften Advokaten talat med är ense om att det finns stora problem med skyddet av den personliga integriteten i sociala medier och internet överlag. Situationen är den att kränkningar och brott som sker inom grundlagsskyddade medier alltid kan beivras eftersom man vet vem som ansvarar, men ribban ligger högt på grund av att tryck- och yttrandefriheten ska värnas. När det gäller att ingripa straffrättsligt mot kränkningar och brott utanför grundlagens ram, där ”vanlig” åklagare är ansvarig, ligger ribban i grunden lägre. Men problemet där är att många är anonyma och därför svåråtkomliga. Axel Calissendorff, advokat på Roschier samt hovauditör, Ulf Isaksson. 22 skissar tre områden där kränkningarna av privatlivet finns och har ökat. Hans huvudfokus är fotografering och de områden han nämner är sexuella och intima situationer, där de inblandade ofta är unga människor, människor med hälsoproblem som vistas på någon sjukhusinrättning och slutligen kända personer som fotograferas på ett integritetskränkande sätt och där bilderna sedan publiceras eller sprids på annat sätt. – Det tycks ske en splittring i form av ökat förtroende för public service och de stora rikstäckande dagstidningarna och minskat förtroende för de flesta andra inklusive kvällsoch skvallerpressen, säger Axel Calissendorff. Både Calissendorff och Percy Bratt, advokat på Bratt & Feinsilber, antyder att den hårdnande konkurrensen och pressad ekonomi i medievärlden samt den ökade tidspressen i densamma spelar roll för att kränkningarna även inom den grundlagsskyddade sfären möjligen också ökat något. JK Anna Skarhed, som inte är helt övertygad om att den grundlagsskyddade sfären är så oproblematisk, vill se ett större ansvarstagande från de traditionella medierna: – Även om det är så att problemen främst finns utanför det grundlagsskyddade området skulle de traditionella medierna kunna ta ett större ansvar dels för att de kan komma att dras med i en negativ utveckling, dels för att de har rösten att säga ifrån, säger Anna Skarhed. Att det självreglerande systemet ”Yttrandefriheten och pressfriheten är fundamentala i en demokrati, de har starka traditioner i vårt land och har tjänat demokratin bra. Men ett land som värnar om mänskliga rättigheter måste också ha ett rimligt och väl avvägt skydd för privatlivet.” Axel Calissendorff tycks fungera väl behöver inte betyda att det verkligen gör det. Ulf Isaksson, advokat på byrån Danowsky & Partners, tycker att de traditionella massmedieföretagens verksamhet inom den skyddade sfären har blivit allt mer återhållsam de senaste tio åren, men menar att det kan finnas andra anledningar: – Man behöver inte se en stor återhållsamhet inom det grundlagsskyddade området som något bra, det kan också vara så att medierna kanske inte fullgör sin uppgift att avslöja missförhållanden. Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare delar inte den uppfattningen. – Tvärtom har media under de senaste åren märkbart förskjutit den anständighetsgräns som den personliga integriteten kräver. När det gäller offentliga personer förefaller vissa hävda att utrymmet för kränkningar är obegränsat, säger Ramberg. historisk utVeckLing Det brukar sägas att den svenska yttrandefriheten är unik, att den har en speciell ställning och att den därmed inte får röras. Under senare tid hörs allt oftare uppfattningen att integritetsskyddet är eftersatt och behöver stärkas även om det sker på bekostnad av en något mer begränsad yttrandefrihet. Andra menar att yttrandefriheten är viktigast, i alla fall i det långa perspektivet eftersom den är förutsättningen och fundamentet för demokrati. Ytterligare en åsikt är att de båda rättigheterna är likvärdiga och att de ständigt måste baAdvokaten Nr 2 • 2013