Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet lanseras mor
varandra, ibland i varje enskilt fall. Men Mårten Schultz tycker att det är en orättvis kamp: – Hela rättighetsdebatten är otroligt skev om man ser till den stora bilden i Sverige. Det har att göra med att vi har speciella grundlagar för en enda rättighet medan alla andra rättigheter kläms ihop i ett undanskymt kapitel i regeringsformen. Matchen är ju riggad sedan 1700-talet. Han menar att vi i Sverige utgår från att yttrandefriheten är primär, medan det i själva verket är så att den är jämställd med integritetsskyddet. – Det är ju till och med så att i Europakonventionen, där det finns mer eller mindre hierarkiskt uppställda rättigheter, så kommer integritetsskyddet före yttrandefrihet. Båda rättigheterna är, enligt honom, likvärdiga och förtjänar båda den nationella rättsordningens skydd, men tyvärr är medvetenheten väldigt låg om detta i Sverige. Axel Calissendorff är inne på samma spår som Mårten Schultz. Både integritetsskyddet och yttrandefriheten är delar av de mänskliga rättigheterna och har samma tyngd i normhierarkin. – Yttrandefriheten och pressfriheten är fundamentala i en demokrati, de har starka traditioner i vårt land och har tjänat demokratin bra. Men ett land som värnar om mänskliga rättigheter måste också ha ett rimligt och väl avvägt skydd för privatlivet, säger Axel Calissendorff och lägger till: – Det kan också vara så att yttrandefriheten vinner i legitimitet om det finns ett bättre skydd för privatlivet än vad vi har i dag. Yttrandefriheten har alltså gamler balansen mellan yttrandefriheten och integritetsskyddet. Det handlar om att lagstiftningen på området är mycket komplicerad och svåröverskådlig och även funktionsfördelningen mellan olika delar av det rättsliga systemet. I dag kan samma uttalande, samma yttrande, bedömas på olika sätt beroende på med vilken teknik det är utformat. Till bilden hör även uppdelningen i en grundlagsskyddad och en icke grundlagsskyddad sfär. En uppdelning som inte går igen i Europakonventionen. Lagstiftningen begränsar, eller i alla fall sätter upp gränserna för, hur rättsväsendet ska agera i fall som handlar om kränkningar. JK har som ensam åklagare rätt att väcka åtal när det gäller yttrande- och tryckfrihetsbrott och hon får stark kritik från vissa håll. Axel Calissendorff uttrycker det försiktigt som att JK har visat på ”väl stor restriktivitet” när det gäller att väcka allmänt åtal. Men själv menar Anna Skarhed att inom det lagutrymme som finns gör hon och myndigheten vad som kan göras. – Det går inte en dag utan att jag som JK funderar över vad jag kan göra för att förbättra integritetsskyddet. Men JK kan inte göra mer än vad lagarna tillåter, säger hon. Anna Skarhed är medveten om den kritik som finns, inte minst när det gäller ärendet med filmen Call girl, men hon kan inte svara annat, säger hon, än att JK inte är någon aktivist och att hennes uppgift är att se till att den lagstiftning som våra folkvalda politiker beslutat genomförs. Advokaterna Tomas Nilsson och Hovauditör och advokat Axel Calissendorff. la anor, men när det gäller integritetsskyddet har medvetenheten på allvar ökat först under de senaste årtiondena menar flera av dem tidskriften Advokaten talat med. – Det är inte så många decennier sedan frågan överhuvudtaget inte fanns på agendan. Yttrandefrihet är på så sätt lättare att definiera, vad som ligger i den personliga integriteten är svårare, säger Anna Skarhed. Ulf Isaksson instämmer i vad Anna Skarhed säger: – Man pratar om att skyddet för den personliga integriteten måste stärkas, det är samma som att vi måste reducera tryckfriheten. Men dessa frågor har inte stått mot varandra på detta sätt tidigare, utan det är något som inträffat de senaste 20 åren, säger Ulf Isaksson. orsaker och Jk:s roLL Det finns några olika huvudorsaker till problemen vad gälAdvokaten Nr 2 • 2013 Lars Viklund, som företrädde Palmefamiljen, skrev på Dagens Nyheters debattsida 20 januari i år att förtalade personer i Sverige saknar effektiva rättsmedel. De menade att JK inte hade fullgjort sina skyldigheter: ”JK är som regeringens advokat skyldig att tillse att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt Europakonventionens regler om bland annat skydd för medborgarnas personliga integritet (till exempel skydd mot ogrundat förtal) och tillgång till effektiva rättsmedel”. De anklagar JK för passivitet och påtalar att JK under de senaste två decennierna endast har agerat i två fall. – Jag har förståelse för att det kommer kritik mot ett sådant beslut. Det kommer ofta kritik mot beslut som berör enskilda människor djupt och det har jag stor respekt för. Men jag kan bara konstatera att jag har fattat ett beslut som, vad jag kan bedöma, är i överensstämmelse med vår svenska lagstiftning. Det är det som är min uppgift, svarar JK Anna Skarhed. Percy Bratt. » 23