Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet ter en dramat
isk teknikutveckling. Kombinationen av faktorer gör att förloppet accelererar. Enligt Mårten Schulz gör avsaknaden av medvetenhet om att yttrandefrihet och integritetsskydd är likvärdiga rättigheter att inget heller stoppar utvecklingen. – Vi har en teknikutveckling som springer tillsammans Elisabet Fura. med den svenska traditionen av att betrakta yttrandefriheten som finare än andra rättigheter. Då blir det skevt, säger han. Tekniken bär kanske till och med de nya problemen. Anna Skarhed tar exemplet med någon som skriver något på en skoltoalett. Det kan vara kränkande, men skadan är begränsad. I dag skriver någon i stället något på Twitter eller i sin logg på Facebook och spridningen är både omedelbar och monumental. Per Virdesten, ordförande i Pressens opinionsnämnd, ser en fara inte bara i den icke grundlagsskyddade sfären, utan även för det väletablerade pressetiska systemet. Han uttrycker det kort och koncist som att ”alla som har en dator kan sätta igång att kränka varandra”. Han tror att det finns en fara när de allra flesta kränkningarna sker utanför det grundlagsskyddade området, vilket teknikutvecklingen hjälper till att stötta. – Det finns kanske de som tycker att det frivilliga pressetiska systemet blir mindre relevant om det förekommer väldigt mycket andra och grövre kränkningar som inte inlemmas i systemet, säger han. Mårten Schultz menar att de ökade möjligheterna att vara anonym sätter de traditionella systemen ur spel. Det går inte att utkräva ansvar av någon om det inte går att ta reda på vem det är. Schultz tar upp aspekten att sociala medier avviker från de traditionella i förhållandet yttrandefrihet och ansvar. – Tidigare har normalt sett regelom var konventionen egentligen sätter gränsen för vad som är tillåtet när det gäller människors personliga integritet. Mårten Schultz menar att Europadomstolens viktigaste roll i sammanhanget är att klargöra relationerna mellan de båda rättigheterna, å ena sidan yttrandefrihet och informationsfrihet i stort och å andra sidan skydd för personlig säkerhet och skydd för familje- och privatliv. Han är tydlig med att det finns en slagsida i Sverige åt yttrandefriheten och att det inte är i linje med konventionen. – Det Europadomstolen har gjort är att i många avgöranden försökt hitta en balans mellan de olika intressena. Men sedan är steget från Europadomstolen till praktik ofta ganska långt, säger Schultz. Att det svenska integritetsskyddet är svagt upprepas inte ”Men JK kan inte göra mer än vad lagarna tillåter och får inte agera populistiskt. Det är nog ofrånkomligt att JK får självfallet viktigt att ta sådan kritik på allvar.” Anna Skarhed verken utvecklats så att man har yttrandefriheten som utgångspunkt och sedan skapar effektiva modeller för att kunna utkräva ansvar av någon. Men på internet finns många gånger inte några fungerande modeller, säger han. europakonVentionens betydeLse Europakonventionen är en del av svensk rätt. Artikel 8 som handlar om rätt till skydd för privat- och familjeliv är något som vi ska rätta oss efter, eller kanske förhålla oss till med tanke på att åsikterna i det juridiska Sverige går isär om var vi står i förhållande till konventionen. Meningarna är delade om hur bra Sverige är på att följa konventionen och också 26 sällan i debatten, och det är det också, åtminstone i förhållande till övriga länder som anslutit sig till konventionen. Axel Calissendorff känner en oro när det gäller fotografering där han menar att Sverige åsidosätter en del av de mänskliga rättigheter som finns i konventionen, till förmån för andra rättigheter, läs yttrandefriheten. Han menar att det är otillfredsställande att vi riskerar att exponeras för ett fällande i Europadomstolen. – Som jag ser det är det angeläget att vi värnar om mänskliga rättigheter i hela dess vidd och åstadkommer möjligheter till bättre balansering av de motstående intressen som finns, säger Calissendorff. För honom är det självklart att utstå kritik när det gäller uppmärksammade ärenden och det är konventionen och Europadomstolen rymmer krav på Sverige att införa ett starkare integritetsskydd, men så är det nödvändigtvis inte menar JK Anna Skarhed. Hon anser att konventionens och domstolens praxis inte uttalar ett tydligt krav på Sverige att införa ett generellt integritetsskydd, men tar i och för sig inte detta som intäkt för att vi inte bör göra just detta ändå. Hon inser att domstolen inom en snar framtid kan tvinga fram förändringar i det svenska förhållningssättet: – Skulle Europadomstolen uttala sig tydligare om hur man ska tolka konventionen då är det något som också Sverige måste följa. Göran Lambertz delar inte JK:s försiktiga syn på vad Sverige borde göra. För honom står det, precis som för Mårten Schultz, redan klart att Europakonventionen kräver ett integritetsskydd som Sverige saknar. Han menar att konventionen spelar en mycket stor roll eftersom den sätter upp gränser för hur vi måste lagstifta. Elisabet Fura, chefsjustitieombudsman och tidigare doAdvokaten Nr 2 • 2013