Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet JK Anna Skarh
ed menar att den naturliga vägen om man vill stärka integritetsskyddet är genom lagstiftning, men hon tror i grunden mer på det öppna samtalet. mare i Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, vill att lagstiftaren ”ska sätta sig i förarsätet” och om inte trycka på gasen så i alla fall ta ett ordentligt tag om ratten. Hon syftar på att Högsta domstolen har utvecklat skadestånd för konventionskränkningar och menar att det räcker att det finns stöd för detta i Europakonventionen även om det saknas stöd i nationell lag. – Det är en konstitutionell fråga, vem ska bestämma, ska man lämna detta åt domstolarna? Det är bekvämt för lagstiftaren som då slipper ta ansvar. Jag tycker lagstiftaren borde knäcka detta och att såväl Europadomstolen som Europakonventionen ska ha en mindre roll än de nationella parlamenten på detta område, säger Elisabet Fura. Per Virdesten i Pressens opinionsnämnd intar en pragmatisk hållning: – Hur långtgående krav konventionen ställer i praktiken är inte så enkelt att säga. Det finns de som väldigt klart säger att vi inte når upp till konventionens krav på integritet, men vi har inga tidigare utslag som gäller Sverige som visar på detta. Frågan kompliceras ytterligare av att konventionen inte gör någon skillnad på grundlagsskyddade respektive icke grundlagsskyddade medier. acceptans eLLer inte Tekniken i allmänhet och internet i synnerhet möjliggör betydligt mer långtgående kränkningar än tidigare. Spridningen av exempelvis en enda kränkande bild går på sekunAdvokaten Nr 2 • 2013 den och ringarna på vattnet vill aldrig sluta formera sig med ibland förödande konsekvenser. Det påstås inte sällan i debatten att de unga är vana på ett helt annat sätt än äldre generationer att dela sitt och andras privatliv genom bland annat Facebook och olika bloggar och att de därför skulle vara mer avtrubbade inför kränkningar. Eller helt enkelt att de inte kategoriserar vissa händelser som kränkningar som vi annars av tradition är vana att se dem som. Elisabet Fura håller inte med. Hon menar att det inte finns några belägg överhuvudtaget för att unga skulle vara mindre känsliga för att få sitt privatliv uthängt. – Det jag ser är att unga människor har för liten erfarenhet för att förstå att det kan skada dem i ett senare skede att bilder läggs ut i alla möjliga sammanhang. Elisabet Fura vill att inte bara lagstiftaren utan även vuxna och vi som föräldrar tar ansvaret och visar var gränsen för vad som är acceptabelt går. Göran Lambertz menar att är man ung, och kanske inte bara då, förstår man inte vad ett självutlämnande på nätet kan få för konsekvenser, nu eller längre fram i livet. Det kan inte åligga individen att förutse följderna, det är här som lagstiftaren måste träda in. oLika Lösningar Att balansen mellan yttrandefrihet och integritetsskydd är ojämn verkar stå klart för de flesta. Likaså att något måste göras, enligt dem som tidskriften talat med, antingen nu eller » 27