Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet Mårten Schult
z menar att de ökade möjligheterna att vara anonym sätter de traditionella systemen ur spel. inom en snar framtid. Europakonventionen håller yttrandefriheten och integritetsskyddet som likvärdiga rättigheter. Många befarar att obalansen kommer att tydliggöras om inte förr så när Sverige fälls i Europadomstolen. Men vilka är vägarna för att få till en bättre balans? Regeringens förlag om att kränkande fotografering ska Per Virdesten, PON:s ordförande. Anne Ramberg. införas i brottsbalken är ett steg på vägen, men ett alldeles för litet steg på en så lång och slingrig väg enligt många. Göran Lambertz vill se en utbyggnad av förslaget så att det gäller även spridningen. Spridningen av en bild är det värsta menar han och han vill ha till stånd ett förbud både inom och utom den grundlagsskyddade sfären. Axel Calissendorff kallar det nuvarande lagförslaget för ”tandlöst och inskränkt” och vill också att lagstiftningen ges ett vidare tilllämpningsområde för att den ska ha någon reell betydelse. Han ser det som essentiellt att självregleringen skärps och förbättras. Det är det enklaste och snabbaste sättet att göra något konstruktivt. Men det måste också till ett integritetsskyddsbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som sedan kan följas upp med lagstiftning på vanlig lagnivå i normhierarkin, menar han. – Det tror jag är nödvändigt. I dag utgår inget skadestånd om handlingen inte är brottslig, säger Calissendorff och tilllägger att den kopplingen inte är given och inte har sin motsvarighet nästan någon annanstans i världen. Däremot är han inte så säker på att skadestånden måste vara så höga, men de måste få kosta. – Det som är problemet i dag är egentligen inte att skadestånden är för låga, utan att det inte finns något remedium alls för den som blivit kränkt och det är djupt otillfredsställande, säger Calissendorff. Han sammanfattar med att tyngdpunkten i den fortsatta rättsbildningen mera borde ligga på det självreglerande området, mera på skadestånd och ytterst marginellt på ökad straffbarhet. Mårten Schultz är också inne på skadeståndsaspekten och vill se ”en folkrörelse av människor som stämmer varandra”. – Jag tror att vi kommer att få se ” Jag tror att vi fördel för den som påstås ha kränkt någon. Där har man möjlighet att spela på mer lika villkor, säger han. Däremot är han skeptisk till att lagstifta, men kan i stället se att man för in utgivartanken även i digitala miljöer. Per Virdesten i Pressens opinikommer att få se hur man den civilrättsliga vägen kommer att försöka få till stånd ett ansvarsutkrävande. […] De flesta troll är inte så svåra att dra ut i ljuset, människor är inte hur man den civilrättsliga vägen kommer att försöka få till stånd ett ansvarsutkrävande, säger Mårten Schultz, som vill ha ideella organisationer som hjälper till och tekniska lösningar som hjälper människor att ta tillvara sina rättigheter på nätet. – De flesta troll är inte så svåra att dra ut i ljuset, människor fullständigt anonyma, utan bara ganska.” Mårten Schultz onsnämnd har också en försiktig inställning till straffrättsliga påföljder. Han målar upp bilden av hur lagstiftaren då skulle ta över det i dag någorlunda välfungerande pressetiska systemet och anar att det i så fall blir yttrandefriheten som får sig en knuff neråt. Virdesten tror att självregleringssystemet kan utvecklas att kanske gälla till exempel även det som en journalist skriver i en blogg. Det omfattas i dag inte av utgivaransvaret och ligger därmed inte heller inom Presssens opinionsnämnds behörighet. En väg skulle kunna vara att en del av den ersättning eller avgift som en tidning måste betala efter en fällning skulle kunna gå till den drabbade. Göran Lambertz tror i nuläget inte på en utbyggnad av är inte fullständigt anonyma, utan bara ganska. I civilprocessen är resultatet inte heller lika klart på förhand vilket är till 28 självregleringssystemet. Han vill i stället se att regler införs när det gäller straff och skadestånd. I motsats till Schultz anser han att de båda, straff och skadestånd, ska följas åt. Advokaten Nr 2 • 2013