Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet mer. Men att
det lär bli något slags förändring, som innebär att Sverige får ett starkare integritetsskydd så småningom, är de flesta tidskriften talat med överens om. Elisabet Fura oroar sig för framtiden om ägarkoncentrationen i medierna ska fortsätta att öka. Hon nämner Italien som ett avskräckande exempel. – Det blir bara en ton som gäller, en sång som sjungs, säger hon och sällar sig till Anna Skarhed som varnar för att den sviktande lönsamheten i tidningsvärlden gör att konkurrensen ökar och därmed skapar ett hårdare klimat. – Hur ska man tackla detta om man vill att det offentliga samtalet ska fortsätta föras i en civiliserad ton där många röster kan höras? undrar Elisabet Fura. Medierna i Sverige har en stark ställning och påverkar och hindrar till viss del utvecklingen mot en bättre balans mellan yttrandefrihet och integritetsskydd, anser några av dem tidskriften Advokaten talat med. Percy Bratt tycker att politikerna har duckat till förmån för medieetablissemangets inflytande som enligt honom är alldeles för stort. Samma farhåga för framtiden uttrycker Göran Lambertz Det tycks vara svårt att skapa någon generell reglering av hur förhållandet mellan yttrandefrihet och integritet ska se ut. Ett försök att skapa en enhetlighet kanske skulle leda till fler komplikationer i stället för en lösning befarar flera av dem tidskriften talat med. JK Anna Skarhed menar att den naturliga vägen om man vill stärka integritetsskyddet är genom lagstiftning, men hon tror i grunden mer på det öppna samtalet. Seriösa medier har all anledning att arbeta aktivt för att upprätthålla ett skydd för enskildas integritet, både inom och utanför det grundlagsskyddade området. Detta för att undvika lagstiftning som skulle kunna inskränka yttrandefriheten. Anna Skarhed tror inte att vare sig skadestånd eller straff, när det gäller integritetskränkningar på nätet, har den preventiva funktion man önskar. – Genom den nerbusning som ägt rum i tryck- och yttrandefrihetens namn undergrävs tilltron till självregleringen som modell betänkligt. Tyvärr! Exemplen är många, säger Anne Ramberg. FraMtiden Den bild som framträder, vare sig man pratar med förespråkare för dagens system eller med dem som vill ha ett starkare integritetsskydd, är den av att vi står vid en brytpunkt. Snart, men inte riktigt än, antyder flera av dem tidskriften talat med, är vi där. Antingen ändrar Sverige självmant på en möjligen otidsenlig lagstiftning här och nu för att rätta in oss i det EU-räta ledet. Eller så tar Sverige ”risken” att vänta på en fällande dom i Europadomstolen innan förändringen komAdvokaten Nr 2 • 2013 när han säger att lagstiftaren har varit flat och har gett efter för dem som hävdar yttrandefriheten på ett, enligt honom, orimligt sätt. Denna rädsla tror Lambertz gör att fällningen i Europadomstolen kommer innan förändringen gör det. Axel Calissendorff tror att det dröjer innan man kan åstadkomma en större grad av harmonisering av regelsystemen inom och utom det grundlagsskyddade området, men tror ändå att det kommer att ske, men stegvis. – Kanske att det långt bort blir mindre skillnader mellan det grundlagsskyddade och det som ligger utanför det grundlagsskyddade området med åtminstone större inslag av teknikoberoende. Det kommer också att ske vissa förändringar av integritetsskyddet i vanlig lag som gäller utanför den grundlagsskyddade sfären. Calissendorff återvänder till förslaget om kränkande fotografering och menar att lagen senare sannolikt kommer att byggas ut i vissa delar eftersom förslaget som det ser ut i dag täcker så lite. Troligt är att det sedan leder vidare till en reglering av spridningen av bilder och filmer där skadeverkningarna för dem som är unga typiskt sett blir som störst. Genom till exempel JK:s beslut om att inte driva familjen Palmes fall gentemot filmen Call girl och förslaget om kränkande fotografering är frågan om den svenska yttrandefriheten kontra integritetsskyddet synnerligen aktuell, men diskussionen lär fortsätta. JK Anna Skarhed ser en fortsättning: – Arbetet med att fundera vidare på hur lagstiftningen bör vara utformad, och i vilken utsträckning nya bestämmelser behövs, kommer att fortsätta. Det är viktigt att det offentliga samtalet om detta fortsätter både i medierna och politiskt. Men det kommer säkert även ganska snart att tillsättas en ny utredning eller kanske en stående delegation med uppgift att fortsätta arbetet med de här frågorna, säger hon. n Övergripande möjligheter att få integritetsintrång prövade – vänd! 29 Läs Mer • Dagens Nyheter, 20 januari, 2013 • Juridisk Publikation, nr 2 2012, ”Förtal och integritet” • Sveriges advokatsamfund 125 år, ”Det undermåliga integritetsskyddet – en skamfläck för Sverige”