Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet Övergripande
möjligheter att få integritetsintrång prövade Att få upprättelse. Det är det viktigaste för de allra flesta som fått utstå en kränkande publicering oavsett om det handlar om att bli beskylld för att vara brottsling eller om att personliga och känsliga uppgifter fått spridning. teXt nils funcke foto istockphoto U pprättelsen kan ske på olika sätt. Nedan ges en översikt över vilka möjligheter som finns för olika former av publiceringar. 1. Enskilt åtal kan väckas av den som utsatts för ärekränkning. Det kan gälla förolämpning, förtal eller grovt förtal. 2. JK respektive allmän åklagare kan väcka allmänt åtal för ärekränkning i vissa fall. Fälls ett yttrande i domstol kan den som förtalat straffas och den som blivit förtalad få skadestånd. Därmed återupprättas den förtalades heder. 3. Personuppgiftslagen kan bli tillämplig om en enskild på till exempel en webbplats som saknar utgivningsbevis sprider känsliga uppgifter om någon annan. Enstaka rättsfall finns. Kränkningar kan anmälas till Datainspektionen eller polisen. När det gäller radioprogram, dagstidningar, webbplatser och andra medier som faller inom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde gäller inte personuppgiftslagen. Integritetskänsliga publiceringar kan i dessa fall prövas av andra instanser. 4. Granskningsnämnden för radio och tv bedömer publiceringar i radio- och tv-program. Nämnden är ett beslutsorgan inom Myndigheten för radio och tv och ska granska så att programföretagen följer villkoren för sändningstillstånd. För public service-företagen är det regeringen som utformar kraven, och för övriga, till exempel TV4, är det Myndigheten för radio och tv som beslutar om villkoren. 5. Allmänhetens Pressombudsman och Pressens opinionsnämnd tar emot och bedömer anmälningar från enskilda och juridiska personer som anser att de utsatts för en publicitetsskada. n 30 Åtal för ärekränkning Varje år ökar antalet polisanmälningar för ärekränkning med 400. under 2011 uppgick antalet ärenden till drygt 11 000. en ökning med 24 procent sedan 2006. ökningen fortsätter. enligt preliminära siffror för 2012 närmade sig antalet anmälningar 13 000. under 2011 väcktes allmänt åtal för ärekränkning i omkring 200 fall. Ärekränkning innefattar förolämpning, förtal eller grovt förtal. Skillnaden kan enkelt beskrivas som att vid förtal krävs att de nedsättande uppgifterna sprids och inte bara når den förtalade. Huvudregeln är att den som känner sig förtalad själv får väcka åtal. En omständlig process som också kan vara uppslitande och inte minst medföra dryga kostnader för den tappande parten. Från huvudregeln kan undantag göras enligt åtalprövningsregeln i brottsbalken. I 5 kap. 5 § anges att det allmänna får väcka åtal under förutsättning att den som berörs är under 18 år eller att målsägande angett brottet till åtal. Därut över krävs för allmänt åtal att det av särskilda skäl ska vara påkallat ur allmän synpunkt för att samhället ska göra den enskildes sak till sin. För allmänt åtal vid förolämpning krävs därtill att det ska gälla vissa kvalificerade situationer, till exempel om det berör en myndighetsperson som drabbats i denna sin egenskap. Allmänt åtal är tänkt att bara förekomma i undantagsfall. I förarbetena till bestämmelsen heter det bland annat att allmän åklagare bara ska ingripa i ”särskilt kvalificerade fall”. Advokaten Nr 2 • 2013