Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet Åtal för ärek
ränkning forts. Utöver dessa två huvudgrupper finns en handfull fall som gäller sexuell förolämpning och andra tillmälen. Förolämpningarna är många gånger kombinerade med andra brott, till exempel att det som börjat med en förolämpning övergått i misshandel. Även det omvända förekommer där handgripligheter lett till verbala utfall. Under 2011 gjordes 11 000 anmälningar varav cirka 200 ledde till allmänt åtal. Enligt Riksåklagaren är det relativt sett låga antalet åtal ett utslag av att reglerna tillämpas endast i mer kvalificerade eller svårartade fall. Enligt preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för 2012 uppgick antalet anmälningar för ärekränkningsbrott till 12 795. När det gäller förtal i massmedier som faller under tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är det endast Justitiekanslern ( JK) som har rätt att väcka allmänt åtal. Sådana åtal för förtal är mycket sällsynta och får närmast betraktas som juridiska rariteter. Under de senaste 30 åren har JK endast väckt tre åtal för förtal. Det mest kända och färskaste fallet gäller åtalet mot Expressen för att tidningen falskeligen uppgett att skådespelaren Mikael Persbrandt var intagen på alkoholklinik. Personuppgiftslagen personuppgiftslagen ska skydda enskilda från integritetsintrång. Men antalet anmälningar är få och antalet åtal kan räknas på ena handens fingrar. Personuppgiftslagen (PUL) trädde i kraft 1998 och utgör Sveriges sätt att implementera EU:s dataskyddsdirektiv i svenska lagstiftning. Syftet med lagen är att skydda människor från integritetskränkningar. PUL ska skydda enskilda från kränkningar från andra människor men också utgöra ett skydd mot att myndigheter, företag och organisationer hanterar personuppgifter på ett sätt som inte har stöd i lagar och förordningar eller som i övrigt är försvarliga. PUL tillämpas inte för massmedier som faller in under tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna ska heller inte tillämpas på andra verksamheter som uteslutande bedrivs för journalistiska ändamål eller avser ett konstnärligt eller litterärt skapande. Även rent privat behandling av personuppgifter är undantagna från PUL. Det är enligt PUL förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Med det avses uppgifter om någons sexualliv, hälsa och sjukdomar. Det är heller inte tillåtet att avslöja någons politiska åsikter, religiösa tillhörighet, medlemskap i förening eller rastillhörighet. Brott mot PUL faller under allmänt åtal. Antalet anmäl32 Yttrandefrihetskommittén hade i uppdrag att se över den enskildes ställning gentemot massmedierna. Kommittén fastnade för att föreslå att kravet på āsärskilda skälā borde tas bort. Allmänt åtal borde enligt kommittén kunna väckas enbart på den grund att det anses påkallat från allmän synpunkt. Enligt kommitténs bedömning skulle förändringen leda till något fler allmänna åtal inom TF- och YGL-området. Riksåklagaren säger i sitt yttrande över kommitténs slutbetänkande kategoriskt nej till kommitténs förslag. Enligt Riksåklagaren är det möjligt för JK att med nuvarande bestämmelser föra fler fall till åtal genom en något mindre restriktiv tolkning av bestämmelserna. Borttagande av kravet på särskilda skäl skulle inte bara påverka JK:s möjligheter att väcka åtal utan också få effekter för allmänna åklagare. Enligt Riksåklagaren skulle borttagandet leda till betydligt flera allmänna åtal och att anmälningar för ärekränkning inte kan avvisas utan måste utredas mer ingående även om de framstår som obefogade. En sådan utveckling skulle starkt påverka arbetsbelastningen på åklagarna och innebära ett avsteg från grundprincipen att det ligger på den enskilde att driva sin sak själv menar Riksåklagaren. n ningar för brott mot PUL uppgick enligt Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum till mellan 80 och 100 anmälningar för åren 2006ā2010. Det framstår som en låg siffra med tanke på att antalet anmälningar om ärekränkning under samma period uppgår till runt 7 500 per år. Förklaringen till den stora skillnaden är enligt Åklagarmyndigheten bland annat att brotten handläggs på lite olika sätt. I normalfallet är det polisen som leder förundersökningar för brott mot PUL. Anmälningarna når många gånger inte åklagare och hamnar därmed inte i statistiken. En annan förklaring är enligt en PM från åklagarmyndigheten att många anmäler brott mot PUL till Datainspektionen, som gallrar bland fallen och endast för ett mindre antal till åklagare för åtalsprövning. Ytterligare en förklaring anges vara att kunskapen om PUL är låg bland personer som utsätts för integritetskränkningar till exempel på olika webbplatser. Antalet anmälningar som lett till åtal är mycket få. I många fall kan brott inte styrkas och i andra fall saknas det anledning att anta att ett brott begåtts. Ett av de få fall som lett till åtal och fällande dom gällde en pappa som på sin blogg publicerade känsliga uppgifter med anledning av en vårdnadstvist. Pappan försökte undgå ansvar genom att hävda att bloggen hade ett journalistiskt ändamål. Det argumentet underkände domstolen som dömde mannen till 50 dagsböter för brott mot PUL. n Advokaten Nr 2 ā¢ 2013 »