Advokaten 1
Fokus Integritet och yttrandefrihet Lag om elektr
oniska anslagstavlor den som låter andra skriva på sin webbplats kan bli ansvarig för yttranden som utgör till exempel hets mot folkgrupp. Lagen om elektroniska anslagstavlor har inte använts ofta sedan den tillkom 1998. Den som tillhandahåller en webbplats (databas) eller annan form av elektronisk anslagstavla har ett visst ansvar för vad andra kan publicera där. BBS-lagen eller lagen om elektroniska anslagstavlor är tillämplig på alla anslagstavlor där användare själv kan publicera sig, så kallade omodererade kommentarer. Men lagen begränsar ansvaret till vissa yttranden. De yttranden som tillhandahållare av anslagstavlan kan bli ansvarig för gäller endast sådant som uppenbart utgör Granskningsnämnden saklighet och respekt för privatlivet. det är två villkor i tillstånden för de som bedriver radio- och tvverksamhet. granskningsnämnden för radio och tv fäller omkring 100 inslag per år. omkring var fjärde fällning gäller enskilda som oförskyllt blivit utsatta för ett integritetsintrång. Granskningsnämnden för radio och tv består av sju ordinarie ledamöter och fyra ersättare. En av de ordinarie ledamöterna är ordförande, medan två av ersättarna är vice respektive andre vice ordförande. Ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare. Ledamöterna i nämnden utses av regeringen för tre år i taget. I sin nuvarande sammansättning har fem av nämndens sju ordinarie ledamöter varit verksamma inom publicistisk verksamhet. Vad nämnden ska pröva finns angivet i sändningstillstånden för respektive företag. Villkoren varierar beroende på om det är en verksamhet som finansieras med licensmedel eller en kommersiell verksamhet. I tillstånden finns bland annat krav på saklighet, regler om reklam, genmälesrätt, tillgänglighet med mera. För public service finns det i villkoren även ett krav på att verksamheten ska bedrivas opartiskt. Det finns också regler som syftar till att enskildas personliga förhållanden inte ska exponeras när det inte är försvarligt. I tillstånden heter det: ”Den enskildes privatliv ska respekteras i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.” Granskningsnämnden fick under 2011 ta emot drygt 1 900 anmälningar. Av dessa avgjordes 244 av nämnden och ledde till fällningar eller kritik i 100 fall. Av fällningarna berörde omkring 26 direkt eller indirekt privatlivskränkningar. Sett över fem år handlar det om sammanlagt i genomsnitt 20 ärenden per år som gäller privatlivskränkning eller privatAdvokaten Nr 2 • 2013 livskränkning i kombination med en eller flera andra bedömningsgrunder, till exempel bristande saklighet. Nedan ges ett exempel från 2011 där granskningsnämnden fällt inslag för att de kränkt en enskilds integritet. oMotiVerad naMnpubLicering Sveriges Radio fälls i ett av fallen för bristande respekt för privatlivet. I ett stort antal inslag i bland annat Ekot och P3 Nyheter påstås att en namngiven företagare i bemanningsbranschen är misstänkt för brott. Enligt granskningsnämnden gav ett av inslagen intrycket att företagaren var brottsmisstänkt av svenska myndigheter. Genom att det i efterföljande inslag angavs att misstankarna mot mannen riktades från Lettiska ambassaden anser nämnden att programföretaget inte brutit mot kravet på saklighet. Men de uppgifter som framkom i ”rapporteringen som helhet” var enligt nämnden av ”intrångskaraktär”. Nämnden ansåg inte att det fanns något oavvisligt allmänintresse som motiverade en namnpublicering och att inslagen som helhet därmed kränkt företagarens integritet. n upphovsrättsintrång, brott enligt 16 kap. brottsbalken om uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring. Det innebär att ansvar enligt BBS-lagen inte kan utkrävas när det gäller till exempel olaga hot eller förtal. Den som tillhandahåller en tjänst ska hålla uppsikt över vilka yttranden som publiceras och ta bort yttranden som nämns i lagen (så kallad efterhandsmoderering). Brister denna tillsyn kan tillhandahållaren fällas för oaktsamhet. Är det så att den som driver webbplatsen är medveten om ett yttrande men underlåter att ta bort det kan han eller hon dömas för att uppsåtligen ha låtit yttrandet ligga kvar. Antalet rättsfall är mycket få. n PO/PON – bakgrund och framtid – vänd! 35