Advokaten 1
Aktuellt stöd från flera jurister med olika inrik
tning och erfarenhet. Sammanlagt har cirka 20 personer varit involverade sedan 3 oktober 2012. Vi har bland annat gått igenom 40 000 e-postmeddelanden och intervjuat ett 35-tal personer. Vad har varit mest utmärkande för uppdraget och svårast? – Det har varit som att lägga ett pussel, sådant tar tid! I början var vi inte säkra på hur bilden skulle se ut, vad som egentligen var väsentligt, men efter ett tag var det uppenbart att fokus skulle kopplas till den lokala partnern. De flesta personer som vi etablerat kontaktat med i och utanför Sverige har välvilligt ställt upp, att få kontakt med personer utanför Sverige har varit svårast och tagit längst tid. Offentlighetsprincipen har inte slagit igenom i Uzbekistan. Hur ser du på åklagarens kritik att förundersökningen nu kan ha försvårats? – Det sades så i början. Jag svarade då MÅnadens adVokat Biörn riese ”advokaten väl lämpad att utreda regelsystem” Mannheimer swartling har under ledning av byråns styrelseordförande, advokat biörn riese, på uppdrag av telia sonera granskat huruvida bolagets investering i en 3g-licens i uzbekistan inneburit korruptionsbrott eller penningtvätt. – Även om det med den information som vi förfogar över inte är fastslaget att brott förekommit, konstaterar vi att i praktiken leder bristen på information till att misstanken om brott som förts fram både i media och från åklagarens sida inte kan avföras, säger han. Vad är slutsatserna – har några juridiska eller etiska oegentligheter begåtts? – Det är av utredningen inte fastslaget att det förekommit bestickning eller penningtvätt. Men affärerna har omgärdats av så många märkliga förhållanden Advokaten Nr 2 • 2013 att åtminstone någon borde ha reagerat vad gäller oklarheter kring den lokala partnern. Gör man affärer i en korrupt stat bör man helt enkelt vara mer noggrann än vad TeliaSonera varit. Hur har det främst brustit? – Om man inte vet vem som är motpart eller hur en motpart kommit över tillgångar som förvärvats förefaller det svårt att säkerställa att korruption inte förekommer i något led. Den låga ambitionsnivån att skaffa den här informationen från styrelsen ned till projektledningen innebär även att TeliaSoneras egna riktlinjer inte följts fullt ut. Hur har ni arbetat med rapporten? – Vi har haft en kärngrupp bestående av mig själv, Andreas Steen, ytterligare fem medarbetare från vår Corporate Compliance & Investigations-grupp, tvistlösningsgruppen och aktiemarknadsgruppen. Runt kärngruppen fanns ”Om man inte vet vem som är motpart eller hur en motpart kommit över tillgångar som förvärvats förefaller det svårt att säkerställa att korruption inte förekommer i något led.” och säger detsamma nu att om åklagaren inte vidtagit några tvångsåtgärder eller skyndat sig att prata med personer är de fria att tala med vem de vill. De kan tala med varandra, jurister eller med de som vill intervjua dem. Kan du säga något om vilka direktiv ni fick av TeliaSonera, har din objektivitet ifrågasatts? – Vi skulle under min ledning utreda om TeliaSoneras investering i Uzbekistan inneburit korruptionsbrott eller penningtvätt. Uppdraget omfattade även alla transaktioner mellan TeliaSonera och den lokala partnern Takilant därefter. Någon styrning eller inskränkningar fanns inte. Från början ifrågasattes från något håll huruvida detta var en oberoende utredning då det fanns ett historiskt klientförhållande med TeliaSonera. Det har dock hela tiden varit tydligt att det var en självständig utredning som skulle göras och så blev det. Vilka egenskaper gör att en advokat är särskilt lämpad till den här typen av uppdrag? – I botten tror jag advokaten är väldigt lämpad att utreda sådant som du ska ställa mot ett regelsystem. Här har vi ställt insamlad information mot ett straffrättsligt och etiskt regelsystem. PJ 51