Advokaten 1
Nyheter Anne Ramberg kritiserar generellt prövnin
gstillstånd i brottmål generellt prövningstillstånd i brottmål är inte förenligt med rättssäkerhetskraven som kan uppställas på den svenska processordningen. det menar advokatsamfundets generalsekreterare anne ramberg. Anne Ramberg hävdar i Svensk Juristtidning, i en replik på hovrättspresident Fredrik Wersälls och hovrättsfiskalen Manne Heimers artikel, att generellt prövningstillstånd i brottmål inte är förenligt med de rättssäkerhetskrav som kan uppställas på den svenska processordningen. Rätten att få sin sak prövad i två instanser gör sig särskilt gällande i brottmål och andra mål som ytterst handlar om statens maktutövning mot den enskilde. Jämförelsen med utvecklingen på tvistemålssidan haltar i flera hänseenden. ”Att som enskild inte vara gamåste anses oförenligt med de rättssäkerhetsprinciper som krävs i en utvecklad rättsstat”, skriver Anne Ramberg. Anne Ramberg menar att när Wersäll och Heimer argumenterar för att tiden nu är mogen för ett generellt prövningstillstånd i brottmål utgår de från statistik från landets hovrätter när det gäller prövningstillstånd och ändringsfrekvens i tvistemål som omfattar en mycket kort tidsperiod. ”Denna ger enligt Anne Ramberg. min mening därför inte ett tillförlitligt underlag som kan ligga till grund för slutsatsen att rättstillämpningen nu uppfyller kraven på enhetlighet och robusthet. Man kan enligt min mening inte av det material som presenteras i Svea hovrätts i och för sig mycket intressanta undersökning dra så långtgående slutsatser som görs i artikeln.” Den omständigheten att tyngdranterad att få sin sak överprövad av ytterligare en domstol när domen eller beslutet har så långtgående och i många fall livsavgörande rättsverkningar som straffrättsliga påföljder innebär, punkten i processen ska ligga i underinstanserna leder dock inte automatiskt till att generellt prövningstillstånd ska införas, anser Anne Ramberg. En annan sak är att för att krav på generellt prövningstillstånd överhuvudtaget ska kunna övervägas stränga måste krav ställas på underrätternas resurser och kompetens. Anne Ramberg undrar hur domstolarna ska kunna attrahera de bästa juristerna samtidigt som staten har aviserat omfattande neddragningar i budgeten för domstolsväsendet. ”Budgetproblem får aldrig innebära att man ger avkall på grundläggande rättssäkerhetskrav”, skriver Anne Ramberg och slår fast att systemförändringar måste ske i rätt ordning och på ett underlag som gör förändringarna möjliga att ens överväga. ”Det kan svårligen finnas något egenvärde i ett krav på generellt prövningstillstånd i brottmål. Tvärtom måste det kunna visas många goda skäl för en sådan reform. Då räcker inte statistik. Då krävs en noggrann analys av vilka de rättspolitiska effekterna av ett införande av prövningstillstånd skulle bli. Finanspolitiska överväganden kan ensamma inte få bli vägledande. Som vanligt måste rättsstatens övergripande intressen hävdas med stor styrka. På dessa får under inga förhållanden tummas.” Två nya brott införs i brottsbalken Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet föreslår i sitt betänkande att två nya brott införs i 19 kapitlet i brottsbalken. Det ena ska rubriceras utlandsspioneri och innebär ett förstärkt straffrättsligt skydd för uppgifter om förhållanden som rör en internationell militär insats där Sverige deltar. Detta eftersom Sverige i större utsträckning deltar i ett internationellt säkerhets- och försvarssamarbete.Det andra brottet ska rubriceras olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och riktar sig mot verksamhet som syftar till att komma över uppgifter som rör förhållanden där det skadar Sveriges säkerhet om en främmande makt känner till dem. Förslaget är tänkt att öka möjligheterna att ingripa tidigare för att förebygga skada. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och grundlagsändringarna den 1 januari 2015. (SOU 2012:95) Erik Wennerström. Var går gränsen för rätten till rättshjälp i umgängesmål? högsta domstolen anser att det är angeläget att belysa i vilka fall det är rimligt att staten genom rättshjälp bidrar till kostnaderna för en ny rättslig prövning av en fråga om umgänge. Bakgrunden i ärendet var att Malmö tingsrätt 2011 beslutat att en pojke skulle ha rätt till umgänge med sin pappa varannan helg med umgängesstöd. Pappan hade beviljats rättshjälp i tvisten. Senare inträffade det att pojken inte längre fick träffa sin pappa, som en Advokaten Nr 2 • 2013 följd av att socialtjänsten hade beslutat att de insatser som enligt domen skulle ske på ett särskilt umgängescenter skulle upphöra. Hösten 2012 väckte pappan talan i tingsrätten på nytt för att få visst umgänge och han ansökte även om rättshjälp. Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp med motiveringen att det inte hade framkommit några tungt vägande skäl för en ny sakprövning av umgängesfrågan och att det därför inte var rimligt att staten på nytt bidrog till kostnaderna i form av rättshjälp. Mannen överklagade beslutet till hovrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Högsta domstolen konstaterar nu att något umgänge inte längre förekommer på grund av socialtjänstens beslut. ”Det finns anledning att betvivla riktigheten av det beslut tingsrätten kommit till. Det finns också anledning att ytterligare belysa i vilka fall det är rimligt att staten genom rättshjälp bidrar till kostnaderna för en ny rättslig prövning av en fråga om umgänge”, skriver HD som därför beslutat att prövningstillstånd ska beviljas i hovrätten. TK Mål nr Ö 331-13 Ny strategi för Brå Inför det nya året tar Brottsförebyggande rådet, Brå, avstamp i en ny strategi för att förstärka sin position som kunskapscentrum i och för rättsväsendet. Detta gör man bland annat genom två nya funktioner för utveckling av statistik och analys av brottsutvecklingen som ska inrättas på Brå, men också genom att utöka samverkan med andra myndigheter inom rättsväsendet. – Det gäller att behovsförankra Brås arbete med berörda myndigheter så att vi producerar kunskap och analys som behövs. Det gäller också att vi sedan för ut kunskapen så att resultaten får effekt i rättsväsendets myndigheter, säger Erik Wennerström som är generaldirektör för Brå. 9