Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Granskning: Från lyx till lurad
Byggnadsarbetaren Nöjda jobb
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Skogens svarta guld
REPORTAGE Johan Byh har jobbat som tjärstrykare i
28 år. et är många som inte vill ta i tjära, de tycker att den luktar, klibbar och är väldigt äcklig”. Orden kommer från Johan Byh från Gotland. Själv har han ingenting emot att arbeta med skogens svarta guld. Under 28 år som tjärstrykare har han lagt sin hand på många gotländska kyrkor och välsignat tak efter tak. Den här dagen är inget undantag då kyrkan i Lokrume socken några mil nordost om Visby ska få lite tjärlek. Alla tak på kyrkan ska strykas en gång – torn, långhus och sakristian. Det här med att lägga tjära på träytor är inget nytt. Syftet är att skydda träet mot skador från väder och vind. I Sverige tillverkade och använde vikingarna tjära. Den äldsta tjärgropen som hittats ligger i Uppland och är från 700-talet. Ett antal hundra år senare, under Sveriges stormaktstid, var vi världens största exportör av tjära. Men med tiden tog Ryssland och kolonierna i Nordamerika över. I dag finns det ingen industriell tillverkning att tala om i Sverige. I stället importeras tjära från Kina och Östeuropa. – Den kommer på fat, 200-liters från Serbien, säger Johan Byh. Han pratar om tjäran som ska användas på Lokrume kyrka, ett typiskt jobb för Johan. Varje sommar brukar han hinna med ett tiotal kyrkor runt om på ön och något enstaka jobb på fastlandet. Lite beroende på vädret och hur »Det blir en del jobb från lina och det är en del av utmaningen.« — Johan Byh/Tjärstrykare många projekt den egna firman Byhens Bygg och Tjärstrykning lyckas räkna hem. För det mesta har han en anställd, men ibland när det är arbetstoppar kan de vara fler. Arbetet med att lägga på tjäran är egentligen inte svårt, men det är tungt och det krävs en hel del år i yrket för att lära sig förstå tjäran. Det är en naturprodukt som mer eller mindre lever sitt eget liv. – Ingen tjära är någon annan lik. Det kan vara stor skillnad mellan faten. Färgen skiftar från ljusbrun till mörkbrun och ibland nästan svart. Konsistensen och hur tjäran reagerar på olika saker kan variera, berättar Johan. En avgörande faktor vid tjärstrykning är vädret. För det Konsistensen, färgen och hur tjäran reagerar på olika saker kan variera. Men kletigt är det. 32 BYGGNADSARBETAREN #9, 2020 första går det inte att lägga på tjäran om det regnar eller om taket är fuktigt. Virket ska vara väl uttorkat. För det andra har temperaturen stor påverkan på hur tjäran uppför sig. – Det ska vara torrt, soligt och varmt. Därför går det bara att tjärstryka under sommarhalvåret, säger Johan Byh. På Gotland är det i princip alltid faltak på kyrkorna. Alltså bräder, vanligtvis sju till nio tum breda, som ligger i takens fallriktning. I falorna finns det dräneringsskåror som leder bort regnvatten. På fastlandet däremot är det mer vanligt med takspån på taken. Även den byggnadstekniken har en lång tradition i landet. Det taken har
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren TV-snickarens bekännelse
Byggnadsarbetaren Byggmissar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Krönika
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads