Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Granskning: Från lyx till lurad
Byggnadsarbetaren Nöjda jobb
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Skogens svarta guld
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren TV-snickarens bekännelse
Byggnadsarbetaren Byggmissar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Krönika EFTER JOBBET: KRÖNIKA Kr
is – då finns det chans till förändring D e flesta har aldrig upplevt en pandemi. Samtidigt bor redan många med livsomvälvande erfarenheter i Sverige. Frågan är: Vad kan vi lära av en kris? KRIGSTRAUMAN Min nyligen bortgångne pappa växte upp till ekot av ryska bomber i Karelen. Andra världskriget följde honom hela livet och färgade också mig. Man slänger inte mat, handlar inte saker i onödan, använder vad naturen ger. Man är alltid redo, har en beredskap inför det oväntade. I Sverige har vi många krigstraumatiserade som minns ett samhälle i sönderfall, en ekonomi i spillror. Som sett släktingar eller grannar mörda varandra. Irakier, somalier, afghaner, bosnier, kurder ... Har de nytta av sina hemska erfarenheter? SNABB OMSTÄLLNING Sverige är ett rikt land och har hittills kunnat handskas med många av pandemins konsekvenser. Så gott som alla länder har på olika sätt ställt om och agerat snabbt för att försöka rädda liv. Ändå är det som att vi helst fokuserar på svårigheterna. I den nyutkomna boken ”Kris! Från Estonia till Corona” av idéhistorikern och KTH-professorn Sverker Sörlin ställs frågan vad vi kan lära oss av kriser, hur de kan hjälpa oss att hitta nya vägar. EFTER KRISEN Det kommer ett före och efter pandemin. Men är ”business as usual” det mest eftersträvansvärda? frågar Kristian Borg, Reporter 50 BYGGNADSARBETAREN #9, 2020 ”Man slänger inte mat, handlar inte saker i onödan, använder vad naturen ger ...” »Vi får en gemensam förståelse för behovet av beredskap« Sverker Sörlin och fortsätter: ”Ska vi återställa samma (stressade) äldreomsorg, samma (tomma) beredskapslager, samma (underbemannade) akutsjukvård? Ska vi återställa samma CO2-nivåer, samma luftföroreningar, samma skolsegregation?” Under Estoniakatastrofen blev ord som tröst och förlåtelse allmän egendom, skriver Sörlin. På samma sätt kommer min pappas och andra traumatiserades scoutmentalitet nu delas av fler. Vi får en gemensam förståelse för behovet av beredskap. Djupa kriser öppnar för förändring. De synliggör bristerna i samhället och väcker moraliska och politiska frågor. Majoriteten av dödsfallen globalt ser nu till exempel ut att påverkas av klass och social bakgrund (som alltid vid liknande sjukdomsutbrott). Är det så vi ska ha det? Allt från framtidens a-kassenivåer till mer omfattande frågor ligger potentiellt på förhandlingsbordet. Hemestern blev en dyrare historia än den gamla vanliga semestern. Vikten av tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial även under kriser ska nu utredas. FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: MOSTPHOTOS
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads