Advokaten 1
NYHETER Grundlagsskadestånd klubbat av riksdagen
Riksdagen röstade den 22 juni 2022 ja till en ny lag om grundlagsskadestånd. Den nya lagen ska stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter genom att lyfta fram regeringsformen i rättstillämpningen och tydliggöra rättsläget på området. Lagen trädde i kraft den 1 augusti. Disciplinnämnden uteslöt en advokat Advokatsamfundets disciplinnämnd uteslöt genom beslut meddelat den 23 juni 2022 en advokat ur samfundet. Nämnden förordnade att beslutet genast skulle verkställas. Den som önskar ta del av beslutet kan beställa detta via e-post receptionen@advokatsamfundet.se. Läs mer, s. 46. Bris om barn och gängkriminalitet Barnrättsorganisationen Bris presenterade under sommaren rapporten ”Barns rättigheter i skottlinjen”, som lyfter kopplingen mellan gängkriminalitet, barnets rättigheter och barns uppväxtvillkor. Rapporten framhåller vikten av att barn alltid görs delaktiga i frågor som rör barn och att det är en förutsättning för att nå hållbara lösningar. En av rapportens slutsatser är att fokus i debatten på hårdare tag står i vägen för samtal om barns trygga uppväxtvillkor. Psykisk misshandel kan bli eget brott I en departementspromemoria överlämnad i början av augusti föreslås bland annat att psykisk misshandel blir ett särskilt brott. Utredaren föreslår också att förolämpning ska kunna ingå i bland annat en grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Förslagen ska nu remissbehandlas. Ds 2022:18 Straffansvar för psykiskt våld 10 JO-KRITIK Frihetsberövad har rätt till kontakt med försvarare utsedd i annan brottsutredning Den ovillkorliga rätten för den som är frihetsberövad att ha kontakt med sin försvarare måste gälla även för en försvarare som är utsedd i en annan brottsutredning än den utredning som frihetsberövandet avser, enligt justitieombudsmannen Per Lennerbrant (JO). En advokat som var offentlig försvarare för en frihetsberövad person sökte kontakt med klienten per telefon under en helgkväll. Frihetsberövandet avsåg en annan brottsutredning än den som försvararen var utsedd i. Åklagaren tillät inte kontakten, om inte försvararen förklarade vad samtalet skulle avse. JO uttalar i sitt beslut att en frihetsberövads ovillkorliga rätt till kontakt med sin försvarare måste gälla även en försvarare som är utsedd i en annan brottsutredning än den som frihetsberövandet avser. Med hänsyn till den stränga konfidentialitet som gäller för kontakter mellan en misstänkt som är frihetsberövad och hans eller hennes försvarare uttalar JO också att en försvarare inte kan åläggas att berätta något om vad kontakten ska avse. JO uttalar i sitt beslut att en frihetsberövads ovillkorliga rätt till kontakt med sin försvarare måste gälla även en försvarare som är utsedd i en annan brottsutredning än den som frihetsberövandet avser. Det fanns därför inte rättsliga förutsättningar att neka kontakten mellan försvararen och hans klient eller att fråga vad kontakten skulle avse. Däremot hade det varit godtagbart att göra överväganden om det fanns praktiska förutsättningar för kontakten vid tidpunkten. Vid bedömningen av åklagarens agerande väger JO in att det inte fanns en tydlig reglering av hur situationen skulle hanteras i någon författning. JO beaktar också att utredningen inte ger stöd för att kontakten ovillkorligen skulle ha ägt rum den aktuella kvällen eller att det finns anledning att anta att den uteblivna kontakten skulle ha begränsat den frihetsberövades möjligheter att förbereda sitt försvar. Men JO anser att åklagaren inte borde ha försökt utröna vad kontakten skulle avse. JO:s beslut den 23 juni 2022, dnr 7164-2020 Rekordhöga belopp till brottsutsatta barn Fem barn som utsatts för grova sexualbrott under flera års tid får mycket höga ersättningar av Brottsoffermyndigheten. Ett av barnen får 1,2 miljoner kronor i kränkningsersättning, det högsta belopp som myndigheten någonsin betalat ut för kränkning. Nämnden för brottsskadeersättning har fattat beslut om ersättningsnivåerna i två skilda domar, som båda handlar om barn som utsatts för grova sexualbrott av närstående under flera år. Barnen har bland annat utsatts för grova våldtäkter, och vissa av övergreppen var också förenade med starkt förnedrande inslag. Två av barnen har även utsatts för grov fridskränkning genom bland annat ständigt återkommande misshandel. Nämnden har nu beviljat de fem barnen kränkningsersättningar på mellan 600 000 kronor och 1,2 miljoner kronor. Ett av barnen, som utsatts för grova övergrepp av sin pappa under större delen av sin uppväxt, får den högsta kränkningsersättningen som myndigheten någonsin betalat ut: 1,2 miljoner kronor. Från och med den 1 juli i år kan brottsoffer få betydligt högre skadestånd än tidigare för kränkning med anledning av brott. Höjningen är möjlig sedan riksdagen den 31 maj antog regeringens förslag om ändringar i utsökningsbalken, skadeståndslagen och brottsskadelagen. ADVOKATEN NR 6 • 2022 FOTO: ANN-SOFI ROSENKVIST