Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Kampen mot vi borde inte ha blivit öv
errumplade när matchfixningen tog fart i Sverige. Den organiserade brottsligheten har länge tjänat stora pengar på riggade matcher. Bland de många papyrusdokumenten som brittiska arkeologer grävde fram på en soptipp i Egypten i början av 1900talet fanns ett som långt senare kom att analyseras av Dominic Rathbone vid King’s College i London. Professorn i antikens historia fann att det handlade om ett kontrakt och att det var från år 267 efter Kristus. En pappa vars son gått till final i ungdomsklassen av en stor brottningsturnering lovade ersättning till sonens finalmotståndare om denne såg till att förlora matchen. Det påstås ha funnits uppgjord idrott tidigare än 200talet, till exempel under de antika olympiska spelen, men brottningskontraktet betraktas som den äldsta dokumenterade matchfixningen. läggmatcher är långt ifrån någon ny företeelse och exemplen är många genom åren. Åtta spelare i Chicago White Sox stängdes av efter att ha låtit sig mutas inför World Series 1919 – den prestigefyllda finalen av den amerikanska basebolligan. Exakt vad som hände 1990, när ett av världens då bästa bandylag, Boltic, förlorade det allsvenska mötet med nederlagstippade Kungälv med 8–0 får vi kanske aldrig veta, men att Karlstadlaget inte gick för full maskin är uppenbart. Lika tydligt är det att Sverige redan på den tiden inte ville kännas vid att det fanns riggad idrott i vårt land. För i stället för att landet försökte gå till botten med Boltics sensationella storförlust och varför så stora pengar spelats på att hockeylaget Västra Frölunda skulle förlora tre matcher i rad, mynnade den så kallade Spelskandalen, som Expressen avslöjade, ut i att tidningen och dess chefredaktör Bo Strömstedt åtalades för förtal. Det blev friande dom. Händelsen borde ha blivit en väckarklocka, men ringsignalen ignorerades även 20 år senare när Michel Platini, den dåvarande ordföranden i det europeiska fotbollsförbundet, Uefa, larmade om att matchfixning, iscensatt av kriminella nätverk, växt till ett stort problem i Europa som idrotten inte hade förmåga att skydda sig mot. Man behövde hjälp. 18 JENS LITTORIN Journalisten Jens Littorin, tjänstledig från Dagens Nyheter och årets mottagare av Advokatsamfundets journalistpris, skriver om matchfixning och om hur grovt kriminella nätverk angriper idrotten. I Sverige förklarade Riksidrottsförbundet och Svenska fotbollförbundets företrädare att vi inte hade matchfixning i vårt land. Det blev också det budskap som dåvarande idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth skickade till sina EUkollegor. Man kan fundera på om denna stickahuvudetisandenmentalitet berodde på okunnighet – att man helt enkelt inte noterat hur utvecklingen av den digitala spelmarknaden blivit till bensin på matchfixningsbrasan – eller om man låtsades som att det regnade för att inte skapa negativa rubriker. Förmodligen var det en kombination. hur som helst har den naiva attityden bidragit till att farsoten fått fäste i vårt land. Minst 54 fotbolls och basketmatcher polisanmäldes åren 2012–2017. Övervakningsföretaget Sportradar rapporterade 2019 om 47 misstänkta fotbollsmatcher i Sverige, tre fler än rekordsiffran året före, och rankade Sverige som det tredje mest angripna landet i Europa. Det handlar om matcher från allsvenskan ner till ungdomsserier. När en matchfixare tidigare i år framträdde anonymt vid ett seminarium anordnat av University of New Haven i USA och fick frågan i vilket land det var bäst att fixa matcher blev svaret: Sverige. Varför? Jo, därför att kontakterna, som ofta finns bland kriminella gäng i svenska förorter, håller vad de lovar. Det fanns en tid då Kina lät Sverige vinna bordtennisADVOKATEN NR 6 • 2022