Advokaten 1
» OM SOM-UNDERSÖKNINGARNA SOM-undersökningarna ge
nomförs av SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Undersökningarna har genomförts varje år sedan 1986. Undersökningarna bygger på en enkät som varje höst skickas ut till mer än 30 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige. I den nationella SOM-undersökningen 2021 uppmättes en rekordhög oro för organiserad brottslighet, 67 procent. Likaså angav fler än någonsin tidigare lag och ordning som ett viktigt samhällsproblem (41 procent). Undersökningen visar också att den ideologiska tillhörigheten påverkar synen på brottsligheten. Bland väljarna klart till höger nämnde 64 procent brottsligheten som ett av de tre viktigaste samhällsproblemen. Bland dem som stod varken till vänster eller höger var siffran 38 procent, medan personer längst till vänster prioriterade annorlunda: bland dem kom frågan först på fjärde plats, med bara 23 procent. SOM-institutet har också frågat väljarna vilka åtgärder mot brottsligheten de hyser störst tilltro till. Svaren antyder att de restriktiva åtgärderna i dag har ett ganska brett stöd i väljarkåren. I SOM-undersökningen 2021 var slopad straffrabatt (42 procent), hårdare straff (40 procent) och mer kameraövervakning (36 procent) de åtgärder som ansågs mest effektiva mot våldsbrott. Frågan om de viktigaste samhällsproblemen var i undersökningen formulerad: ”Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem.” – Det behövs också ett statligt grepp för att samla best practice och ge stöd till kommunerna. Det räcker inte att som justitieministern peka ut kommunernas ansvar, säger Juno Blom. Kristdemokraterna är inne på samma spår, och föreslår ett nationellt centrum för social brottsprevention, som bygger upp kunskap, men som också fungerar som en social insatsstyrka som kan komma ut och arbeta med kommunerna. – Kriminaliteten och att den går så långt ner i åldrarna är ett nationellt problem där det behövs ett nationellt ledarskap, inskärper Andreas Carlson. Såväl Andreas Carlson som Juno Blom vill också se tidigare sociala insatser riktade mot de barn och unga som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Föräldrastödsprogram i olika former är också en åtgärd som lyfts fram av flera partier, liksom ändrade sekretessregler för att möjliggöra ett brottsförebyggande samarbete mellan myndigheter. Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna nöjer sig dock inte med samhälleliga insatser och stöd till föräldrar. De vill också ställa tydligare krav på föräldrar för att de verkligen ska ta sitt föräldraansvar. Ett sätt att tydliggöra föräldrarnas ansvar, enligt sverigedemokraten Tobias Andersson, skulle kunna vara att villkora samhälleliga förmåner, så att de som bedöms inte ta ansvar för sina barn nekas samhällsstöd. Sverigedemokraterna, liksom Moderaterna, vill också sänka straffbarhetsåldern så att barn tidigt får uppleva konsekvenser av sina brott. – Föräldraansvaret är något vi talar alldeles för lite om i Sverige. Det är kanske det mest brottsförebyggande av allting. Att barn växer upp tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare som både älskar dem och som lär dem vad som är rätt och fel. Där finns det mycket att göra i dag, säger Johan Forssell, som också anser att straff i sig är brottsförebyggande. – Vi ser ju att det är en väldigt liten grupp som står för en stor del av den grova brottsligheten. När de kan begå brott på brott, utan att det blir någon konsekvens, skapar det incitament att begå mer brott, för att man vet att man kan komma undan. Så en av de viktigaste brottsförebyggande sakerna är att få ordning på uppklaringen, och se till att dessa personer blir lagförda och får kännbara straff, säger han. DRIVER PÅ ELLER TRAMSAR Postpolitisk rättspolitik till trots – vissa skillnader mellan partierna finns fortfarande kvar. I vissa fall, som reglerna om kronvittnen, är det också tydligt att regeringen undan för undan svängt i oppositionens riktning: från ett nej till kronvittnen, via en utredning, till ett förslag som röstats igenom i riksdagen. Socialdemokraterna är inte ensamma om att ha bytt ståndpunkt i kronvittnesfrågan. Även Miljöpartiet och Centerpartiet var tidigare motståndare till tanken på att ge strafflindring till den som medverkar till att brott klaras upp. Centerpartiets Johan Hedin beskriver vändKD: VILL ERT PARTI SE NÅGRA FÖRÄNDRINGAR PÅ FÖLJANDE OMRÅDEN, OCH I SÅ FALL VILKA? Domstolarnas oberoende Vi vill tillsätta en utredning för att stärka domstolarnas oberoende, bland annat genom att utreda om det ska tillsättas ett från riksdagen och regeringen oberoende organ som ska ansvara för beredningen av domarrekryteringar och öppna domstolar på fler platser i landet. Tillsynen över advokater Vi är bekymrade över de många avslöjanden om misskötsel, assistans till brottslingar eller rent av deltagande i kriminalitet som 30 30 avslöjats de senaste åren. Men vi noterar också att Advokatsamfundet har inlett ett arbete för att förbättra sin egen tillsyn. Det välkomnar vi och ser fram emot resultatet, för detta är en mycket allvarlig situation för advokatkåren, som riskerar allmänhetens förtroende. En sak som vi däremot vill införa redan nu är en central arvodeshanterare som granskar och kontrollerar kostnader. Ersättningen till offentliga biträden/försvarare/målsägandebiträden Vi är bekymrade över kostnadsutvecklingen och vill se ett system med en central arvodeshanterare. Möjlighet att vittna anonymt i domstol Vi är för en sådan möjlighet och var det första riksdagspartiet som motionerade om det. Vi menar att skälen för ett sådant system väger upp dess nackdelar. Gängen hotar och skrämmer vittnen, inte bara direkt i rättssalen eller i anknytning till vissa mål, utan också i ett vidare perspektiv. Nya hemliga tvångsmedel (vilka?) Vi vill införa preventiv avlyssning. Vi vill sänka gränsen för häktning till ett års fängelse och göra flyktrisk, återfallsrisk och kollusionsrisk till självständiga häktningsgrunder. Vi vill knyta hemliga tvångsmedel till person snarare än plats eller mobiltelefon. Straffbarhetsåldern (tidigare straffmyndighetsåldern) Vi vill inte förändra den. ADVOKATEN NR 6 • 2022