Advokaten 1
NYHETER Svensk bodelningslag ska komplettera föro
rdningar Den 29 januari träder EU:s nya förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden i kraft. I januari kom regeringens förslag till en ny svensk lag, i form av en lagrådsremiss, som samlar de internationellt privat- och processrättsliga reglerna om makars och sambors förmögenhetsförhållanden och som ersätter tidigare regler på området. Den nya lagstiftningen ska komplettera förordningarna. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2019. Två av Ungdomsreduktionsutredningens experter, advokat Bengt Ivarsson och Magnus Ulväng, professor i straffrätt vid Uppsala universitet, anser att ungdomsrabatten bör behållas. Experter säger nej till slopad straffrabatt Ungdomsreduktionsutredningen föreslår, efter en tydlig beställning från regeringen, att den så kallade ungdomsrabatten i straffutmätningen ska tas bort. Men två experter i utredningen, däribland Advokatsamfundets representant, vill i stället behålla nuvarande regler med vissa förändringar. Ungdomsreduktionsutredningen lämnade i december över sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslår, helt enligt direktiven, en modell för hur den så kallade ungdomsrabatten för unga lagöverträdare ska tas bort. UTREDNINGENS FÖRSLAG Ungdomsreduktionsutredningens uppdrag har varit att överväga och föreslå ändringar om den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år, den så kallade straffrabatten. Syftet är att åstadkomma att påföljdsbestämningen för åldersgruppen ska motsvara den som gäller för andra myndiga lagöverträdare. I uppdraget ingick också att överväga olika modeller för straffmätningen för lagöverträdare i åldersgruppen 15–17 år. När det gäller lagöverträdare i ADVOKATEN NR 1 • 2019 åldern 18–20 år föreslår utredningen att ungdomsreduktionen, som i dag gäller för lagöverträdare under 21 år, i fortsättningen ska gälla för den som har begått brott innan han eller hon har fyllt 18 år. När det gäller lagöverträdare i åldern 15–17 år förespråkar utredningen att den nuvarande regleringen ska fortsätta att tillämpas på samma sätt som i dag. Det innebär att det tillkommer en tröskeleffekt vid 18 års ålder, i och med att ungdomsreduktionen för 18-åriga lagöverträdare upphör. I fråga om påföljdsval föreslår utredningen att bestämmelsen i brottsbalken 30:5 andra stycket – som föreskriver att det krävs särskilda skäl för att döma lagöverträdare i åldern 18–20 år till fängelse – tas bort. Utredningen föreslår också att bestämmelserna i lagen (1964:167) om unga lagöverträdare, som innebär att inte bara 15–17-åriga utan också 18–20-åriga lagöverträdare särbehandlas, ska ändras så att lagen bara gäller 15–17-åringar. Två av experterna i utredningen, Advokatsamfundets tidigare ordförande Bengt Ivarsson och Magnus Ulväng, professor i straffrätt vid Uppsala universitet, är dock kritiska till förslagen. I ett särskilt yttrande framhåller Ivarsson och Ulväng att det saknas skäl att föreslå de ändringar som regeringen har efterfrågat i sina kommittédirektiv. De menar också att skälen för de nuvarande särskilda reglerna för 18–20-åringar fortfarande finns kvar. I stället för förslagen i utredningsbetänkandet föreslår IvarsSlopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) son och Ulväng att det bör införas en bestämmelse som ger domstolarna möjlighet att döma ut straff på samma villkor som gäller för lagöverträdare som har fyllt 21 år, om åklagaren kan visa att den tilltalade har gjort sig skyldig till allvarlig upprepad brottslighet som är kopplad till organiserad brottslighet eller annan kriminalitet som är förenad med gängbildning. Men även i fortsättningen bör det finnas ett absolut hinder mot att döma lagöverträdare under 21 år till livstids fängelse, anser de. Juristprogrammet lockar flest sökande Juristprogrammet hamnar i topp när Stockholms universitet presenterar sin statistik över antalet sökande och antagna till vårterminens kurser 2019. Juristprogrammet hade hela 4 067 sökande. Tvåan socionomprogrammet och trean psykologprogrammet hade båda nästan ett tusen färre sökande. Efter urval 2 till vårterminen 2019 har 18 525 personer antagits till utbildningar vid Stockholms universitet. Jurister nöjda men stressade Jurister tycker att deras kompetens tas tillvara och de är nöjda med sina arbetsuppgifter. Samtidigt brottas yrkesgruppen med höga nivåer av stress, något som gör juristerna mindre nöjda med jobbet. Det visar en undersökning genomförd av fackförbundet Jusek, bland 657 jurister. Juristerna är Juseks mest stressade utbildningsgrupp. En tredjedel av juristerna upplever i hög utsträckning negativ stress. Det bidrar till att var femte jurist har svårt att sova. Nästan fyra av tio anser att arbetet är så krävande att det påverkar övriga livet negativt. Kartläggningen visar även att stressproblemen påtagligt påverkar den totala nöjdheten med arbetet negativt. Genomgående är kvinnor mer drabbade av stressrelaterade problem än män. Källa: Jusek 11 FOTO: ISTOCK