Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA ”Två läsk och fyra tunna” eller spänn
ande rättsliga JOHAN HIRSCHFELDT citatet i rubriken är inte alls en inköpsvariant på fyra Bugg och en Coca-Cola utan, som jag nu minns det, innehållet i JO Ulf Lundviks anteckning på mitt koncept till beslut. Dessa ord skulle förstås som en instruktion till skrivbiträdet för renskriften av konceptet med karbonpapper mellan ett antal pappersark av olika vikt. ”Inneliggaren” gjordes på arkivpapper, undertecknades och arkiverades. Sedan följde expedieringen. Där här hände för nästan 50 år sedan. Jag har funderat en del på hur sätta rubrik. Skulle jag i stället skriva ”Från raderkniv till deleteknapp – om utplånande kontorsinstrument i mitt yrkesliv” eller ”IBM-skrivmaskinen med kula och så en flaska Tipp-Ex” eller ”Min normsortering och våtkopiering på ASEA sommaren då Ingo slog Floyd Patterson”? Då handlade det förstås inte om kopior av lagstiftarens normgivning som blötlades utan om industrinormer typ DIN. Man kan hisna över den snabba förändringen när det gäller juristens praktiska hjälpmedel under ett yrkesliv som mitt. Men jag tänkte inte att denna text egentligen ska handla om saker som kunde inhandlas på Svanströms. Över i stället till juristarbetets centrala innehåll. Det ses ofta som påfallande konstant. Det handlar ju i mycket om upprepning och sega strukturer i en verksamhet som är tänkt att präglas av förutsebarhet och stabilitet över tid. Men omvälvande samhällsförändringar för med sig dramatiskt ändrade förutsättningar också för juristen. Eftersom vi just nu – med globalisering, digitalisering och robotisering – befinner oss mitt i sådana förändringar är det absolut rätt läge att fundera kring detta. Vi behöver vara innovativa och tänka framåt. Men när vi gör det kan det vara nyttigt att också tänka bakåt. Finns det saker från tidigare skeden av rättsutvecklingen som kan tillföra något nu i omvälvningarnas tid? för jurister i ett common law-system ligger ett sådant tänkande nära till hands. Men europeiseringen av juridiken Juristarbetets centrala innehåll ses ofta som påfallande konstant. Men de omvälvande samhällsförändringarna för med sig dramatiskt ändrade förutsättningar också för juristen. Det konstaterar Johan Hirschfeldt som är före detta president i Svea hovrätt och sedan 2003 ordförande i Institutet för Rättshistorisk Forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. har gjort att vi nu också bättre förstår poängen med ett sådant synsätt på det rättsliga materialet. För mig blev detta tydligt när jag i början av 2000talet läste ett uppmärksammat och kontroversiellt rättsfall från Australiens högsta domstol, Dow Jones & Co Inc v Gutnick. Målet gällde förtal i artikel i en i USA utgiven nätupplaga av en avläggare till Wall Street Journal mot en person bosatt i Australien. Texten kunde där laddas ned av mer än 1 000 läsare. Hur skulle ansvarsfrågan bedömas? Utifrån USA där ”uploading” skett eller var det ”downloading” som skulle styra? Domstolen bestämde sig för ”downloading” och att frågan om ansvar skulle bedömas i Australien enligt det landets lag. I domen finns en diskussion i frågor om internet, förtal, lagval etc. med väldigt många referenser till rättsfall från 1500-talets England och framåt. Ett är från år 1601 där det slogs fast att ansvar för ärekränkande tal fordrar att käranden kan styrka att utsagan gjorts på ett språk som är begripligt för dem som hört det sagda. Käranden hade, i ett engelskspråkigt distrikt, påståtts ha slagit ihjäl sin fru – fast det var på walesiska detta Referenser 1. Cornelia Vismann, Lagen och arkivet – Akternas mediehistoria, 2018. 2. Dow Jones and Company Inc v Gutnick [2002] HCA 56; 210 CLR 575; 194 ALR 433; 77 ALJR 255 (10 December 2002), se www8.austlii.edu.au/cgi-bin/viewdoc/ au/cases/cth/HCA/2002/56.html 3. John Morgan Wolf against Stepney, (1601), träff kan fås med en länk i not 228 i Gutnick-domen. 4. Whitman, James Q., ”The Origins of ‘Reasonable Doubt’” (2005). Faculty Scholarship Series. Paper 1. http://digitalcommons.law.yale.edu/fss_papers/1I 28 ADVOKATEN NR 1 • 2019