Advokaten 1
eligionssociologer talar i dag om att religionen
åter blivit synlig i samhället, efter att i många år ha legat i träda i det sekulära Sverige och Västeuropa. Plötsligt dyker nya religiöst präglade frågeställningar upp i skolan, på arbetsmarknaden och i det offentliga rummet. Detta trots att svenskarna i dag är ett av världens minst religiösa folk, åtminstone om man räknar etablerade och organiserade religioner. Många av de nya religionsfrågorna har kommit med migrationen och inflyttningen av människor för vilka tron och religionen är en central del av livet. Men även inom den svenska kristenheten talar vissa för att religionen ska få synas och ta plats på ett annat sätt än vi är vana vid. Även i rättsväsendet, det svenska och de europeiska, dyker religionsfrågorna upp. I centrum av många mål – oavsett om det från början handlar om polisens tillämpning av ordningslagen eller en prövning enligt diskrimineringslagen – hamnar religionsfriheten. Advokat Percy Bratt har i många år arbetat med rättighetsjuridik. Han har märkt hur religionen nu får större plats i domstolar och hos myndigheter. Religionen ställs mot andra, ofta helt berättigade, intressen, och avvägningar måste göras. Men att väga människors djupt kända religiösa behov är svårt, i synnerhet som de många gånger är svåra att alls förstå. Percy Bratt tar halalslakt som ett exempel. – I Sverige ser vi djurskyddsintresset, som förstås är en oerhört central komponent. Men det som finns i andra vågskålen är väldigt svårt att ta till sig. Det ses som gammal vidskepelse. Den synen visar en bristande förståelse för religionens betydelse för många människor, och risken är att det då inte blir någon avvägning alls, säger han. Forskaren Victoria Enkvist pekar i sin avhandling på hur den svenska synen på religion formats av vårt kristna, lutherska arv. Svenskens historiska tro ställer inga krav på speciellt handlande utanför det rent privata. Inte heller innehåller den lutherska kristendomen krav på religiösa symboler, som särskilda kläder. Annorlunda uttryckt: religion i Sverige är allt sedan har sedan befästs i det moderna och individualistiska samhället. I den kontexten blir det ganska naturligt att religionsfriheten främst definieras som rätten att ”gå in i sin kammare och bedja”, för att låna lundaprofessorn Håkan Strömbergs ord. Men för många andra människor runt om i världen, och många av de migranter som på senare år kommit till Sverige, är religionen varken privat eller främst inriktad på en personlig relation med guddomen. Religionen är i stället något som levs och utövas, genom vad och hur man äter eller inte äter, vilka kläder man bär, vilken familjerätt man tillämpar och en lång rad andra saker. Och det är här krockarna uppstår: när de olika levda religionernas uttryck ska passas in i det svenska samhället och i den svenska rätten. NYA FRÅGOR KOMMER Martin Mörk, chef för processenheten hos myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, ser även han hur nya frågor kopplade till religion och tro dyker upp. – Vi har haft frågeställningar som ”Det som fanns i andra vågskålen är väldigt svårt att ta till sig. Det ses som gammal vidskepelse. Den synen visar en bristande förståelse för religionens betydelse för många människor.” percy bratt rör religion även tidigare, som kvinnoprästfrågan, och även diskussioner kring aborter. Men det vi ser i dag handlar väldigt mycket om förhållandet mellan vissa muslimska trosinriktningar och frågor kopplade till jämställdhet. Och de frågorna diskuteras ofta från ett integrationsperspektiv, berättar han. Allt oftare reses också krav på att slippa konfronteras med religion och religiösa uttryck. – Många vill ha sammanhang där det inte finns religiösa uttryck. Det har sin grund i den franska traditionen om laïcité (se faktaruta på s. 46), säger Martin Mörk, som också konstaterar att frågan om religionens plats i samhället definitivt är mer laddad i dag än tidigare. Advokat Erik Danhard är specialiserad på arbetsrätt och företrädde de båda landstingen i de två barnmorskemålen (se s. 44). Även han upplever att religionsfriheten och frågor kopplade till den har fått en ökad aktualitet på det arbetsrättsliga området under de senaste åren, vilket flera domar från arbetsdomstolen visar. – Det som nog sticker ut är den negativa religionsfriheten, rätten för andra att inte bli pådyvlade någon annans religiositet. Den blir så mycket tydligare när det gäller den här grunden i förhållande till de andra skyddade intressena enligt diskrimineringslagen, säger Erik Danhard. reformationen främst en personlig angelägenhet, en sak mellan mig och Gud. Privatiseringen av religionen 34 34 BLIR VI OCH DE Även Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsADVOKATEN NR 1 • 2019