Advokaten 1
» – Det är det som är så spännande i exempelvis d
e här slöjfallen. Hur ska vi få in EU-domstolens dom i den svenska kontexten? Där finns spännande forskning som pågår, säger hon. Just frågan om olika former av religiös klädsel återkommer gång på gång i rättsfallen, både i Sverige och i den europeiska kontexten. I Sverige har Arbetsdomstolen bland annat tagit upp frågan om en anställd vid folktandvården som av religiösa skäl ville använda engångsärmar i plast för att täcka sina armar. Förbudet mot engångsärmar motiverades av hygienskäl, något som Arbetsdomstolen här fann vägde tyngre än religionsfriheten. Men känsligast av alla klädesplagg tycks den heltäckande slöjan, burka eller niqab, vara. I Sverige har den hittills mest aktualiserats i skolan, där Skolverket 2012 gjorde ett försök att skapa riktlinjer. Där slås fast att rätten att bära religiös klädsel omfattas av religionsfriheten, och att den bara får begränsas om klädseln väsentligt försvårar kommunikation och samspel, eller om det krävs av säkerhetsskäl eller av hygieniska skäl. FÖRBUD TROTS KRITIK Den svenska toleransen, i alla fall från lagstiftarens sida, är inte allenarådande i Europa. Sedan 2010 har många länder gått så långt som till att helt förbjuda burka och niqab i det offentliga rummet. Först ut var Frankrike år 2010. Lagen drevs där igenom trots att landets nationella rådgivande kommitté för mänskliga rättigheter motsatte sig ett förbud. Även landets motsvarighet till en författningsdom stol, Conseil d’état, ifrågasatte den rättsliga och praktiska genomförbarheten, och om ett förbud var förenligt med fri- och rättigheterna i Europakonventionen och EUrätten. I propositionen talas om att principen om att dölja ansiktet på offentlig plats strider mot republikens grundläggande värderingar. Både i debatten inför lagändringen och i propositionen återkommer också behovet att skydda kvinnor från tvånget att bära slöja. Slöjförbudet väckte uppmärksamhet även utanför Frankrikes gränser. Europarådets parlamenteriska församling avrådde i en resolution (1927 [2010]) från förbud mot heltäckande slöja, bland annat för att ett såEUROPADOMSTOLEN: HELTÄCKANDE SLÖJA Den klagande hävdade att det franska förbudet mot att bära heltäckande slöja, infört 2010, stred mot artiklarna. 3, 8, 9 och 11 i Europakonventionen. Europadomstolen fann att förbudet kunde vara ”nödvändigt i ett demokratiskt samhälle”, och därmed inte kränkte klagandens rättigheter. Särskild vikt fästes vid staternas stora tolkningsutrymme på området. Rätten hänvisade till den franska principen ”leva tillsammans” och behovet av att skydda andra personers fri- och rättigheter. Domarna Angelika Nußberger och svenska Helena Jäderblom var skiljaktiga, och ansåg att förbudet innebar en kränkning av artikel 8 och 9. Enligt de båda domarna offrades ”konkreta individuella rättigheter som garanteras av konventionen till förmån för abstrakta principer.” Europadomstolen: S.A.S./Frankrike, Europadomstolen (stor kammare) 1 juli 2014 38 38 Martha Middlemiss Lé Mon. dant förbud riskerar att göra muslimska kvinnor helt hänvisade till sina hem. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, svenske Thomas Hammarberg, skrev att ett förbud mot burka och niqab inte befriar förtryckta kvinnor, utan i stället kan resultera i ytterligare uteslutning och utanförskap i europeiska samhällen. Även FN:s kommitté för mänskliga rättigheter avrådde från ett förbud. Den massiva kritiken mot Frankrike har inte hindrat en rad europeiska stater att följa efter och införa motsvarande regler. I dag finns ett förbud mot heltäckande slöja också i Belgien (2011), Österrike (2017), Bulgarien (2016) och sedan den 1 augusti 2018 även i Danmark. I vissa andra länder finns regionala förbud, eller förbud mot heltäckande klädsel i vissa situationer, som vid bilkörning. Slöjförbudet har prövats av Europadomstolen vid några tillfällen, först i målet S.A.S. mot Frankrike, 2014. Domstolen fann där att förbudet kunde vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle, och att staternas eget tolkningsutrymme (margin of appreciation) här är stort. Två domare, däribland svenska Helena JäderADVOKATEN NR 1 • 2019